Som alla vet, så led Japan ett totalt förödande nederlag i andra världskriget. Vad många dock kanske inte känner till, är att de två atombomberna över Hiroshima och Nagasaki bara var slutet på en lång serie konventionella bombningar över de japanska storstäderna, som i dödlighet och förstörelsekraft inte låg atombomberna efter. Den största konventionella bombräden under andra världskriget ägde rum över Tokyo natten till den 10:e mars 1945. 279 B-29:or släppte 1,700 ton bomber. Över 100,000 civila dog och mer än en miljon människor skadades. Lika många blev hemlösa.
Jag berättar detta för att ni ska förstå hur illa sargat Japan var när man äntligen kapitulerade sex dagar efter atombomben över Nagasaki. Det var inte mycket kvar. Det var alltså väldigt svåra tider i Japan under det första decenniet efter kriget. Mycket extremt slitgöra, lite pengar, inte så mycket mat. Oavsett vad man tycker om den japanska krigsmaktens uppförande före och under andra världskriget (svårt att hysa någon sympati där), så är det djupt imponerande hur ett folk som fick ta så mycket skit och stryk, både av sin egen regering och av krigsfienderna, kunde resa sig och på bara två decennier komma igen, betala av sina lån och bli världens näst största ekonomi!
En styrka som kriget inte kunde ta ifrån japanerna, var deras idoghet, petighet och talang när det gällde hantverk. Man kunde göra prylar! Det var den baskunskapen, plus givetvis en massa folk som jobbade hårt utan speciellt mycket betalt, som gjorde att utvecklingen tog ordentlig fart en bit in på 50-talet. Folk började äntligen kunna ha råd med någon form av konsumtionsvanor, och det började dyka upp TV-apparater, motorcyklar och så småningom även bilar.
Liksom i Europa efter kriget, gick motorfordonsutvecklingen via påhängsmotorer på trampcyklar, mopeder, motorcyklar och trehjuliga bilar till fyrhjuliga fordon. I början små med vad som i princip var motorcykelmotorer.
Fuji Heavy Industries var en gammal tillverkare av bl a flygplan, och man fick i början av 50-talet i uppdrag att konstruera en sorts japansk "folkvagn". Firmans bilar fick namnet Subaru (stjärngruppen Plejaderna) . Första bilen blev Subaru 360, där siffran talar om motorns slagvolym, ringa 356 cc. Tvåtakt, två cylindrar, monterade längst bak i bilen. När 360:an först introducerades 1958 hade den 16 hästkrafter! När bilen togs ur produktion 1971 hade den siffran stigit till 36 om man betalade extra för dubbla förgasare.
Bilen blev jättepoppis, då den var liten men samtidigt relativt rymlig, dessutom prisbillig, bränslesnål och driftsäker med sin enkla konstruktion. Den var som grädde på moset också "gullig", en egenskap som ni vid det här laget vet är ganska viktig i Japan. Den fick smeknamnet "Nyckelpigan"
Jag tycker att den designmässigt håller sig mycket väl bredvid samtida bilar av liknande snitt som t ex Fiat 500, med en egen profil trots samstämmigheten i grundkonstruktionen.
