Karaoke är en förkortning av kara, som betyder tom (samma kara som i karate, tom hand) och oke i okesutora, orkester med japanskt uttal. Det handlar alltså om att sjunga till musik som spelats in utan sång. Det är ett nöje som japaner verkligen tagit till sitt hjärta, och det är nu en mångmiljardindustri i hemlandet och även så i utlandet, framför allt i resten av Asien.
Det finns i huvudsak två former av lokal där man sjunger karaoke. Den ena är de numera klassiska karaokebarerna, där man turas om med de andra gästerna att kliva fram och greppa mikrofonen. Det är ofta gäng som går ut och sjunger tillsammans. Sångrösten kan vara av ytterst varierande kvalitet, men det viktiga är att alla sjunger och har kul. Och ju mera det dricks, desto mer sjungs det, så klart. Här finns det alltså personal som häller upp groggar, snackar med gäster och applåderar. Den andra typen av lokal är mer sentida. Det är fem-sex-våningshus fyllda med enskilda rum där man antingen ensam eller i grupp kan hyra in sig. Där finns det soffor, bord och karaokemaskin samt en telefon man använder för att beställa mat och dryck.
Men man kan givetvis sjunga i hemmet också. Det finns alla möjliga musikapparater för hemmet med karaokefunktion. För att inte tala om i bilen. Sedan finns det också karaoke-spel för dator och diverse spelmaskiner. Många japaner är helt klart karaoke-beroende, om det inte redan framgått.
När jag kom till Japan fanns det nästan ingen icke-japansk musik karaokemusik; My Way med Frank Sinatra och någon Beatles-låt möjligen. Idag, då musiken inte ligger på laserskiva eller DVD, utan laddas ned från Internet, finns det hur mycket musik som helst även för den som inte kan japanska. En normal karaoke-katalog har musik på japanska, engelska, kinesiska, koreanska och tagalog.
Den vanligaste musiken man hör från skrålande kontorsarbetare ur barfönstret är dock enka, en sorts japansk blues om hjärta och smärta. Det är musik med enkel formel. Det finns åtminstone 20,000 låtar i genren, och alla låter nästan likadant. Mycket stråkar och blås.
Ska du göra affärer i Japan, får du förmodligen hänga på till någon karaokebar vid tillfälle. Kör någon låt, så blir du lättare en i gänget.
UPPDATERING: Hur låter enka?
Enka, den japanska smörmusiken om den där allra käraste som man av någon anledning inte kan träffa på länge eller någonsin mer, hur låter den egentligen? Tja, här är ett av väldigt många exempel (Play-knappen finns där i mitten). Det är bara att söka på enka på YouTube så ser du att det dräller av låtar.
