Självklart är det så - som i resten av världen - att de flesta som konsumerar snabbnudlar i Japan är yngre människor utan feta plånböcker. Därför är det inte förvånande att Nissin, världens största producent av snabbnudlar, använder sig av ett formspråk från manga- och anime-världarna i en ny reklamfilm. Ungt, romantiskt, sentimentalt - men så kan man ju alltid trösta sig med en varm kopp ramen..
10 tips för dig som rör dig i den japanska stadsmiljön
Det finns ett antal saker som det kan vara bra att ha i åtanke när man rör sig ute på stan i Japan (och med stad menar jag en typisk japansk storstad). En del självklara men andra något man kanske inte föreställer sig förrän man är här på plats.
Stå till vänster i rulltrappan i Tokyo, till höger i Osaka
I stadens rulltrappor brukar folk uppmanas att stå stilla med ena handen på ledstången. Om man gör som man blivit tillsagd, så ska man komma ihåg att man då står till vänster i trappan om man befinner sig i Kanto-regionen, där vi bland annat återfinner Tokyo, men att man istället står till höger om rulltrappan befinner sig i Kansai-regionen, dvs Kyoto, Nara, Osaka och Kobe, för att nämna de mest kända orterna.
Ofta halkiga underlag när det regnar
Utanför diverse “finare” etablissemang händer det att man vill imponera med dyra material i golvet, dvs finputsad sten av olika slag. Dessa material kan ofta bli glashala när det blir vått. Tänk alltså på vilka sulor du har på skorna när det regnar eller har precis regnat ute.
Man är också ofta dålig på detta med dränering, så när det regnar blir det ofta många pölar på gatan. Skor som är relativt vattentåliga är alltså ett plus på regniga dagar.
Var försiktig när du ska gå över vid ett övergångsställe
Japan verkar inte ha någon lag mot att köra mot gult ljus, bara mot rött. Väldigt många bilister chansar nämligen på att hinna över före rött ljus, och de vet dessutom att det går några sekunder från det ögonblick då bilisten får rött ljus till dess att fotgängarna får grön gubbe, och räknar alltså med att hinna över innan det blir grönt för de gående. Detta är ofta en alltför optimistisk beräkning, och det inträffar därför inte alltför sällan att bilen passerar över övergångsstället när det redan blivit grön gubbe. Kolla därför alltid in att bilarna har stannat innan du korsar gatan.
Japaner går fort i arbetet men ofta väldigt långsamt när de är lediga
Ska man på väg till ett mål passera ett kommersiellt område under helgen eller annan ledig dag, så kan det spara tid att gå runt hela området. Japaner, som givetvis nästan alltid är snabba och flitiga på jobbet (om de inte jobbar inom det allmänna), blir nämligen ofta riktiga sengångare när de har ledigt. Som om att de vill kompensera för jäkten under arbetsveckan. De är ofta dessutom ganska omedvetna om att de har en jäktad människa bakom som vill komma fram lite snabbare.
Ta av dig ryggsäcken på tåget
Många utländska turister tänker inte på hur snabbt ett tåg kan fyllas på i det här landet. En ryggsäck på ryggen kan bli en murbräcka som nästan knuffar omkull folk när det fylls på med passagerare. Ta av den och ställ den på golvet eller lägg den på hyllan ovanför sätet.
Kvinnofridsvagnar på tåget
På grund av det tråkiga fenomenet chikan, män som tafsar på kvinnor, så har många tågbolag designerat ett par vagnar till speciella “kvinnofridsvagnar” under morgonens rusningstid, oftast fram till 10-tiden, ungefär. Dessa har skyltar som säger att det handlar om en vagn enbart för kvnnnor. Det brukar stå 女性専用車両, dvs “vagn endast för damer”.
Ibland långa avstånd inom samma t-bane- eller tågstation
Om du har en tid att passa, så är det bra att vara medveten om att man vid linjebyten på en och samma station kan se sig tvingad att promenera 500 meter eller längre för att byta linje. Om du inte är förtrogen med stationernas interna layout, så är det alltså bra att ha en tilltagen tidsmarginal.
Olika biljettsystem på bussen
Ska man åka buss, så är det vanligaste i innerstäderna att man går på längst fram och betalar en fast avgift, antingen kontant eller med ett RFID-kort som SUICA eller PASMO. Lite längre ut från stadskärnorna kan det dock vara så att man istället går på på mitten av bussen, där en biljettmaskin står och väntar med en utspottad biljett som man tar utan att betala. Sedan kan man på en display framme vid föraren se hur nya priser tickar fram ju längre man åker. Biljetten berättar alltså var du klev på, och du betalar sedan vid avstigningen beroende av hur långt du har åkt.
Samma tåg men plötsligt nytt järnvägsbolag
Detta med att navigera runt Tokyos komplicerade tåg- och t-banesystem var en klurig grej i början av min karriär i Japan. Det har på sätt och vis inte blivit lättare, då det har tillkommit ett antal linjer och många nya stationer sedan dess, men idag kan jag istället läsa tecknen och har 35 års erfarenhet av att åka tåg här.
En detalj som skiljer sig från de flesta andra länder och städer, är att en och samma järnväg kan ägas och drivas av flera olika företag. Tokyu-bolagets Toyoko Line börjar nere i Yokohama och åker till Shibuya. Där byter linjen (samma järnväg, samma tågset) namn till Tokyo Metro Fukutoshin Line; det blir också ny personal och nya röster i högtalarna. Under detta namn går linjen i nordvästlig riktning och passerar knutpunkten Ikebukuro. En liten stund senare, i Kotake-Mukaihara, kan den i vissa fall svänga av och förvandlas till Seibu Ikebukuro Line; fortsätter den rakt fram så går den till Wakoshi där den antingen stannar eller byter namn igen till Tobu Tojo Line. Det finns flera andra exempel på samma fenomen i Tokyo: ett företag på ena sidan stan, sedan t-bana inne i stan och till sist ett tredje (eller fler) företag på andra sidan stan.
Det krångliga är att man i dessa fall inte har integrerade data- och biljettsystem, så det är fullt pris på varje linje. Går man på på en station precis före ett bolagsbyte och åker bara en station efter bolagsbytet blir det alltså lite dyrare än man kan tro, då man då får betala för två lägstaprisbiljetter.
Var får man - eller inte - äta och dricka
Japaner tycker generellt att det är dålig stil att äta och dricka medan man är ute och går, så undvik det om du kan. Att sitta på en parkbänk eller på en duk under körsbärsträden en vårkväll är dock helt OK. Man bör normalt inte heller äta eller dricka när man åker lokala tåg. Om du däremot åker med ett långdistanståg som exempelvis Shinkansen, så har varje säte en stolsbricka och det kommer till och med en dam som saluför mat och dryck, så där är det givetvis inga problem. Tänk dock på att många japaner passar på att ta igen förlorad nattsömn när de åker tåg, så försök att hålla volymen ganska låg även om ni druckit ett par öl.
Ibland dålig kvällsbelysning och ojämna underlag
Många gator med enbart bostadshus eller butiker och restauranger som inte har nattöppet kan upplevas som mörka, då det kan vara långt mellan lyktstolparna och de kan lysa med ett relativt svagt sken. Detta tillsammans med det faktum att gator och trottoarer inte alltid är perfekt plana, gör att man måste försöka se hur man går ibland. Det är inte samma risker som i vissa andra asiatiska städer, där det kan gapa stora hål i trottoaren, men det är ändå ett gott råd att försöka hålla koll på gatan framför en om man är ute sent på kvällen, speciellt om man dessutom har några innanför västen.
YKK - tre bokstäver på dina blixtlås
När jag var en liten grabb så minns jag att jag undrade vad YKK stod för. Jag trodde att det var ett eget ord, de där tre bokstäverna som var inpräntade på nästan alla blixtlås vi hade i huset. Det lät lite finskt, så jag inbillade mig att blixtlåsen var tillverkade i vårt grannland (det här var ju på den tiden då de flesta plagg svenskar bar på faktiskt var gjorda i Sverige eller i något närliggande land).
Döm om min förvåning när jag 15 år senare här i Japan fick veta att det var en förkortning som stod för Yoshida Kogyo Kabushiki-gaisha (Yoshida Industri AB), Japans och hela världens största tillverkare av blixtlås.
Tadao Yoshida bildade San-es Shokai i Tokyo 1934 för att marknadsföra olika fästen, knappar och dylikt för textilbranschen. Efter kriget, i januari 1946, bytte man namn till YKK. Då hade man egen tillverkning av blixtlås, men det var en bökig och handgjord process som inte var speciellt lönsam. Detta ändrade man på 1950, då man köpte en maskin från USA för att automatisera processen. Det ledde till förbättrad kvalitet, lägre pris och större försäljning.
Och på den vägen är det. Idag har man tillverkning i 71 länder och försäljning överallt där man tillverkar och/eller säljer kläder med blixtlås eller andra fästanordningar. Man tillverkar och saluför dessutom byggnadsdetaljer i aluminium och diverse maskinutrustning (ett vanligt fenomen i Japan, där företag ofta utvecklar egna maskiner och robotar som sedan kan bli en egen produktkategori - att Sony tillverkar och saluför industrirobotar är det få som känner till, exempelvis).
YKK omsätter årligen drygt 50 svenska miljarder. Inte illa pinkat för att i stort sett bara handla om en såpass trivial produkt som blixtlås.
Mässor i massor i Japan
Japan är som de flesta vet en stor ekonomi - världens tredje största efter USA och Kina. Här finns uppskattningsvis fem miljoner företag i alla storleksklasser och i alla produktkategorier. Självklart måste alla dessa företag visa upp sina produkter någonstans, och därför är landet även ett centrum för produktmässor i Asien.
Japan External Trade Organisation - JETRO - har en sajt som listar alla mässor och utställningar som är av intresse för affärs- och produktfolk. De flesta av dessa evenemang, ca 270 stycken, är koncentrerade i Tokyo-regionen, så det är här man praktiskt nog hittar det mesta.
Tokyos största mässområde, Tokyo Big Sight, ligger nere vid Tokyo-bukten och innehåller nästan 231,000 kvadratmeter golvyta. Det ligger relativt bekvämt till då det nås från t ex Tokyo Station på bara 20 minuter med tåg (30 med lite gångtid).
Varför det anses fel att prata i mobilen på tåget i Japan
Samtidigt som passagerare på t-banan i Stockholm kan både ses och höras när de pratar i sina mobiler, inte sällan både ganska länge, högljutt och om synnerligen privata saker, så är det en mycket sällsynt syn när man åker med kommunala färdmedel i Japan. Folk uppmanas här att se till att luren är satt i tyst läge och att helt enkelt avstå från telefonsamtal under resans gång. Ett undantag är Shinkansen, där det tolereras, men då enbart om samtalet sker i mellanrummet mellan vagnarna.
Hur kan detta komma sig? Vill japaner inte kunna vara tillgängliga när de är på väg någonstans?
Jo, det vill de nog, men det är helt enkelt de sociala mönstren som kommer i vägen.
Ett störande moment för alla andra passagerare.
Det är ofta trångt på japanska tåg och bussar, så det är i princip omöjligt att föra ett tyst samtal utom hörhåll. Om man får en sittplats används tiden på tåget ofta till att ta sig en tupplur, då nästan alla japaner får för lite sömn på nätterna, och då vill man givetvis inte bli störd. Tågresan kan också användas till att fundera kring vad som ska sägas på ett stundande kundmöte, och samma sak gäller ju då.
Privata saker bör förbli privata.
Japaner är ofta väldigt måna om sitt privatliv. Har man en dispyt med någon i familjen, exempelvis, så är det givetvis inget man vill vädra ut med 40 okända människor inom hörhåll. Åhörarna är heller inte roade av att bli ofrivilligt inbjudna till privata samtal. Alla får skamkänslor och skam är en av de viktigaste känslorna i det japanska självslivet och något som man gör allt man kan för att undvika.
Vi kan tillägga att samma regler gäller i princip vid alla tillfällen där man tvingas vistas i samma lokal som en grupp andra människor som man inte känner, t ex på krogen.. Då är det kutym att man tillfälligt lämnar lokalen och avslutar samtalet ute på gatan eller ute i en foajé, en neutral plats där folk rör på sig hela tiden.
Tilläggas bör att det är OK att föra en konversation med en kompis eller kollega, men att den bör hållas på en relativt låg volym.
Japans demografi ger skjuts åt robottillverkare
Japans befolkning åldras och krymper. Den arbetande delen av befolkningen nådde sin topp 1995 med 87 miljoner människor men har krympt hela tiden sedan dess. I år blir den bara 76 miljoner huvuden stark och före 2065 har den minskat till i sammanhanget ringa 45 miljoner. I det närmaste en halvering på 70 år.
Det säger sig självt att detta inte är bra för ekonomin, vare sig den privata eller den offentliga. Framför allt små och medelstora tillverkande företag har redan nu svårt att få tag på folk.
Visserligen pratar politikerna om hur man ska försöka få ut fler kvinnor i arbetslivet, men där är kulturella kvarlämningar från förr stora bromsklotsar. Kvinnor känner sig inte uppskattade efter förtjänst och har dessutom svårt att kombinera arbete och barn i ett land som för bara några decennier sedan i princip inte hade förståelse för arbetande mödrar. Import av arbetskraft ökar hela tiden, men regelverken är inte uppdaterade för att detta ska fungera smärtfritt.
Vad återstår då? Jo, självklart vill man robotisera mera. Japan är redan mycket robottätt, men då framför allt i de större företagen. Mindre företag är fortfarande inte robotiserade i någon högre utsträckning, men nu väntas även dessa firmor hoppa på robotvågen, då man helt enkelt inte ser att man har något annat val. Robottillverkare som Hitachi, Kawasaki Heavy Industries, Fanuc, m fl, rapporterar nu alla ökad försäljning.
Det är dock inte bara inom den tillverkande industrin som behovet av robotar förväntas öka. Den åldrande befolkningen behöver vård, men det fattas även här personal. Utveckling av vårdrobotar har pågått ett antal år, och det är bara en tidsfråga innan man som japansk pensionär får blöjorna bytta av en robot.
Japan ryter till om Brexit
Ja, som alla vet så blev resultatet av folkomröstningen om Storbritanniens plats i EU att en liten majoritet valde alternativet att lämna unionen; Brexit, som det populärt kallas. Premiärminister Theresa May är en stark förespråkare för utträde, och även om det nu handlar om ett par år av förhandlingar med EU om hur exakt ett utträde ska se ut, eller snarare hur förhållandet mellan Storbritannien och EU ska se ut efter ett utträde, framför allt vad gäller handel och rörlighet på arbetsmarknaden, så verkar den brittiska regeringen vara säker på sin sak: man ska lämna EU.
I förra veckan var Japans premiärminister Shinzo Abe i London för att träffa premiärminister Theresa May för att förklara Japans inställning till Brexit-frågan. Det har nu också kommit en officiell skrivelse från Japan, och man skräder verkligen inte orden.
Man hävdar att japansk industri skapat 440,000 jobb på de brittiska öarna och att nästan hälften av allt japanskt investeringskapital inom EU gått till just Storbrittanien. Enbart Nissan och Hitachi har investerat över 40 miljarder pund i landet och har anställt 140,000. Man menar att japanska intressen helt enkelt måste fundera över alternativet att flytta verksamheten till ett land inom EU om det blir en så kallad Hard Brexit, där Storbritannien inte kommer att åtnjuta några speciella fördelar gentemot EU.
Brexit är ju, precis som fenomenet Donald J. Trump, ett ganska dåligt förklätt uttryck för rasism, och den ömma tån stampar den japanska skrivelsen också på. Man menar att invandringen till Storbritannien inte bör strypas, som Brexit-anhängarna vill, utan tvärtom borde liberaliseras ytterligare, då en ökad tillgång till kvalificerad personal hjälper företag att utveckla sin kompetens och konkurrenskraft.
Skrivelsen kommer från japanska UD, men den företräder givetvis i främsta hand Japans industri, som idag i allt större utsträckning sätter sin tillit till expansion utanför det egna landets gränser. Man är alltså i allt högre grad en nation som förespråkar öppnare gränser istället för tvärtom. Det är ett positivt fenomen som hjälper till att även öppna upp Japan för nya invånare och nya idéer. Tyvärr motas ju dessa idéer idag då allt fler västerländska länder anammat främlingsfientliga och protektionistiska strömningar.
Hela texten från japanska UD kan läsas i PDF-format här.
Japan är världstvåa i antal miljonärer, Sverige på 16:e plats
Business Insider har sammanställt en lista över de 18:e länder som har flest dollarmiljonärer. USA är icke förvånande etta och Japan kommer faktiskt tvåa, vilket förvånade oss en aning, då vi inbillade oss att Kina, med sin gigantiska befolkning och den svärm av nyrika kineser som invaderar Ginza nuförtiden, skulle ha intagit silverplatsen. Man blev istället sexa på listan.
Sverige kommer på en respektabel 16:e plats med 285,000 dollarmiljonärer och Danmark ligger bara ett steg efter.
Märk att detta alltså handlar om antal dollarmiljonärer totalt sett och inte per capita. Delar man antalet vuxna invånare med antalet miljonärer, så blir det helt andra bullar. I Sverige har vi då en dollarmiljonär på 26 vuxna invånare medan Japan har en på ca 37 vuxna personer.
Faktum kvarstår dock att Japan, med 2,826,000 dollarmiljonärer, ändå är att betrakta som ett drömland för alla som säljer lyxprodukter, och det märks också när man kliver in på ett välförsett varuhus. Ett exempel som med all önskvärd tydlighet berättar om förhållandet för lyxvaror i Japan, är det faktum att vi som bor strax utanför Tokyos västra stadsgräns, i Kawasaki, har ett varuhus med märken som Chanel, Lanvin, Louis Vuitton, Armani, m fl, på ca 20 minuters gångavstånd. Visserligen precis innanför gränsen till Tokyo, men ändå; det vore som att hitta dylika märken i Vällingby, ungefär.
Och därför ett råd till alla nya, spännande designmärken i Norden: Japan är en jättemarknad för allt förvisso, men en riktigt bra marknad om man kan erbjuda god design och hög kvalitet. Gott om kräsna människor med mycket pengar. Dessutom, och detta är inte minst viktigt, så är Japan sett som trendledare i restan av Asien, så om er produkt slår i Japan, kan detta nästan med automatik innebära att den blir populär i resten av Asien också.