YKK var minsann inget finskt ord.
Foto: Chris 73/Wikimedia Commons
När jag var en liten grabb så minns jag att jag undrade vad YKK stod för. Jag trodde att det var ett eget ord, de där tre bokstäverna som var inpräntade på nästan alla blixtlås vi hade i huset. Det lät lite finskt, så jag inbillade mig att blixtlåsen var tillverkade i vårt grannland (det här var ju på den tiden då de flesta plagg svenskar bar på faktiskt var gjorda i Sverige eller i något närliggande land).
Döm om min förvåning när jag 15 år senare här i Japan fick veta att det var en förkortning som stod för Yoshida Kogyo Kabushiki-gaisha (Yoshida Industri AB), Japans och hela världens största tillverkare av blixtlås.
Tadao Yoshida bildade San-es Shokai i Tokyo 1934 för att marknadsföra olika fästen, knappar och dylikt för textilbranschen. Efter kriget, i januari 1946, bytte man namn till YKK. Då hade man egen tillverkning av blixtlås, men det var en bökig och handgjord process som inte var speciellt lönsam. Detta ändrade man på 1950, då man köpte en maskin från USA för att automatisera processen. Det ledde till förbättrad kvalitet, lägre pris och större försäljning.
Och på den vägen är det. Idag har man tillverkning i 71 länder och försäljning överallt där man tillverkar och/eller säljer kläder med blixtlås eller andra fästanordningar. Man tillverkar och saluför dessutom byggnadsdetaljer i aluminium och diverse maskinutrustning (ett vanligt fenomen i Japan, där företag ofta utvecklar egna maskiner och robotar som sedan kan bli en egen produktkategori - att Sony tillverkar och saluför industrirobotar är det få som känner till, exempelvis).
YKK omsätter årligen drygt 50 svenska miljarder. Inte illa pinkat för att i stort sett bara handla om en såpass trivial produkt som blixtlås.
