Japanska egenheter #4: Bilparkering

En intressant liten detalj är att nästan alla bilar i Japan parkeras med rumpan först, som synes i fotot här från en näraliggande parkeringsplats. Logiken bakom detta är att det är lättare att sedan lämna parkeringen utan större risk för personskador då man ju givetvis lättare kan se framåt än bakåt när man åker ut igen. Jag tycker att det är ganska smart.

Japanska egenheter #3: (Nästan) inget snattande

Jag vill inte säga att snattande är icke-existerande i Japan, men det är ett försvinnande litet fenomen i det stora hela. Här kan ni ser hur man ställer ut mängder av chokladgodis, snabbnudlar och mycket annat på gatan framför butiken. Ingen bevakning överhuvudtaget.

Det handlar helt enkelt om att barn uppfostras till att inte göra saker som är olagliga. Saker som gör att både de själva och hela familjen skulle få skämmas för om det kom upp i daga. Och det funkar för det allra mesta. Ganska trevligt vill jag tycka. Skam är nog den viktigaste känslan i det japanska samhället. Viktigt att inte behöva skämmas.

Japanska egenheter #2 : Cyklar

Här ska vi nu dra igång en serie inlägg som jag väljer att kalla “Japanska egenheter”. Efter dryga 40 år i landet är man ju lite hemmablind, men jag ska nog kunna få ihop en diger lista med egenheter ändå!

Vi börjar med cyklar, ett vanligt fordon i Japan. Tre saker jag vill påpeka. Det första är den extrema elektrifieringen. Jag skulle uppskatta att mer än hälften av alla “mamachari”, vilket betyder “cyklar som mammor cyklar runt med” ofta med barn både fram och bak, har hjälp av en elmotor (se fotot).

Det andra är att man inte riktigt tänker på ergonomin. Som ni ser så har mamman här två barn på cykeln, det större barnet där bak och det mindre barnet fram plus en korg varor längst fram. Det kan innebära en hög vikt som vilar på styret, vilket givetvis påverkar möjligheten att manövrera snabbt och precist om något skulle komma i vägen, vilket ofta händer på våra ofta trånga gator med många fordon och fotgängare som kör och går lite huller om buller.

Det tredje är att “insteget” är extremt lågt. Detta är både för att det ska vara lätt att sätta sig på cykeln utan att behöva höja ena benet över en högt belägen stång, och givetvis också för att detta framför allt är en “dammodell” i ett land där väldigt många kvinnor fortfarande går i kjolar och klänningar. Designen är nog också till för att ge en trygghetskänsla, då man ska kunna hoppa av cykeln på ena sidan utan problem om detta skulle krävas vid ett tillbud. Samma sak gäller den lågt placerade sadeln. Det är viktigare att kunna sätta ned båda fötterna på marken utan att behöva ställa sig upp än att få lite bättre hävstångskraft vid trampandet; för övrigt en irrelevant fråga nu när man har elektrisk motor som hjälper till.

Modellen här nedan, från Panasonic som faktiskt även är i cykelbranschen, är också eldriven, men utformad för att vara en mountainbike snarare än ett stadsscykel. Jag vet inte riktigt varför, men det är den dyraste japanska cykeln jag sett med sina modiga dryga 30,000 kr. Jag gissar att det beror på att den har en starkare motor och större batteri då den ska köras i terräng.

En mountainbike från Panasonic, även den med elektriskt understödd framfart.

Japanska egenheter #1: I Japan kan siffror bli ord

Japanskan är ett språk som inte beskyllas för att vara enkelt. Mångfacetterat och komponerat från delar av både kinesisk och japansk kultur. Till detta dessutom en stor mängd utländska låneord, mestadels från engelskan, som ibland behållit sin ursprungliga betydelse men inte alltför sällan getts en helt unik japansk betydelse, och givetvis också ett uttal som man ofta inte känner igen då den japanska fonetiken är annorlunda jämfört med västerländska språk.

Idag ska vi berätta om något som kallas goroawase, ungefär “ordlek”. För att börja från början så måste vi titta på hur japanska siffror är konstruerade; som vanligt så har man inte gjort det lätt för sig. Siffrorna mllan 0 och 10 ett till och med tio har två huvudsakliga uttal, ett japanskt och ett sino-japanskt. Man har alltså 20 olika grundläggande uttal för dessa siffror, men det finns även varianter på dessa och även uttal som inte alls låter som dessa 20.

Det är väldigt vanligt att man tar första stavelsen eller enda stavelsen från en siffra och slår ihop den med en eller flera andra siffror för att på så vis bilda ett ord eller ett uttryck.

Detta sätt blev plötsligt väldigt viktigt när de första personsökarna kom där man endast kunde skicka siffror mellan varandra. Det blev en boom och goroawase blev plötsligt något som alla bärare av en personsökare lärde sig.

Före mobiltelefonen hade vi personsökaren. I Japan hade man ett unikt sätt att överföra budskap med siffror.

Här är några exempel:

Först exemplet i bilden här ovan där 29 kan uttalas niku - japanska för kött. Detta utnyttjas intensivt av köttbutiker, köttavdelningar på snabbköp och varuhus och även på restauranger. Den 29:e varje månad har man då givetvis utlyst till “köttets dag” då man kan köpa kött till ett rabatterat pris.

39 kan uttalas sankyu - japanska uttalet för thankyou.

11 "wan-wan", som kan läsas wan-wan, är den japanska versionen av vovov, det vill säga en hunds läte.

16 bir "hi-ro", ett relativt vanligt manligt förnamn, eller åtminstone första delen av ett manligt förnamn.

26 kan läsas "fu-ro" (風呂), bad,. Allmänna kommunala bad (som minskat drastiskt i antal sedan det blev vanligt med badkar i hemmet).

56 om använder"ko-ro", kan användas som två tredjedelar av verbet 56す, "korosu" (殺す, att mörda).

89 kan bli "hagu", dvs "hug", kram på engelska. Den 9:e augusti är "nationella kramdagen" i Japan, fastän jag är inte så säker på att den efterlevs ordentligt; det är ingen "röd dag" i almanackan och det är ytterst sällan man kan se några kramas på gatan.

109 läser man "tō-kyū". Det finns ett berömt varuhus benämnt 109, framför allt riktat till yngre damer i stadsdelen Shibuya här i Tokyo. Passande nog drivs varuhuset av ett företag vid namn Tokyu. De äger för övrigt halva Shibuya samt ett antal tåglinjer som går ut från stadsdelen.

Det är inte bara yngre japaner som använder detta sätt att kommunicera på. Före detta premiärministern heter Fumio Kishida, och 230 kan uttalas "fu-mi-o". Han sägs använda "Kishida230" som signatur i diverse sociala media.

Har man en date i Shibuya, så kan man referera till 428 då detta kan läsas "Shibuya"..

Ett gammalt namn på Tokyoregionen var Musashi. 634 kan ges det uttaletoch därför valde man att göra Tokyo Sky Tree, Japans högsta byggnadsverk. 634 meter högt.

893 kan bli "ya-ku-za", dvs de ursprungliga kriminella nätverken. Används förmodligen mest av unga män av det angrare slaget.

Så till den krångliga avdelningen. 18782 + 18782 = 37564 kan bli "i-ya-na-ya-tsu + i-ya-na-ya-tsu = mi-na-go-ro-shi" vilket då blir ungefär "dålig människa + dålig människa = massaker!"