Vi bor alltså i Kanagawa län, i direkt anslutning till Tokyo åt sydväst. Vi bor nästan så nära Tokyo man kan bo utan att vara i Tokyo. Ca fem minuter med tåget och kanske 20 minuter till fots från stadsgränsen. Jag brukar säga att vi bor i Tokyos Alvik; precis på andra sidan bron..
Men Kanagawa län är vidsträckt. Det omfattar både Kawasaki och Yokohama, båda i sig jättestäder bredvid Tokyo, och det sträcker sig så långt ned som till bortanför Odawara, den största staden vid foten av jättevulkanen Fuji. Kanagawa innefattar också Hakone, det genommysiga området med idel klassiska japanska värdshus med direktanslutna varma källor. Man kan alltså uppleva väldigt mycket av den japanska charmen utan att lämna länet, skulle jag vilja säga.
En god vän besteg ett berg vid namn To (tåå) i helgen. Det är ett knappt 1,500 meter högt berg som ligger inom gränsen för staden Hanado här i Kanagawa län. Från toppen av berget To har man en fantastisk utsikt över Fuji, men man ser också med all önskvärd klarhet hur den japanska ögruppen oftast ser ut. Ganska skrynkligt, som ni ser! Det är lätt att förstå att Japan sedan länge varit duktigt på att borra tunnlar och bygga broar.
Japan, som ju fortfarande är väldigt geologiskt aktivt (det pyser ur berget och strömmar varmt vatten lite här och var, och det är ingen brist på i princip aktiva vulkaner) är ju helt enkelt en väldigt ny ögrupp om vi talar ur ett geologiskt historieperspektiv. Och eftersom ögruppen i princip bildats genom att tre tektoniska plattor kämpat om utrymmet på samma plats, så har landmassor tvingats upp ur havet på ett relativt sett brutalt sätt och dessutom ganska sentida. Därför har vi detta dragspel av skarpa bergssiluetter över nästan hela Japan.
Vackert, eller hur?
