Ovanstående video (på engelska) illustrerar med all önskvärd tydlighet hur pärlbandet av japanska regeringar (huvudsakligen bestående av män fyllda 60) inte greppat ett mycket enkelt faktum: Det vore bra för Japans ekonomiska utveckling, som ju gick lite i stå när 80-talsbubblan sprack, om fler kvinnor kunde delta i yrkeslivet på samma villkor som männen, dvs kunna jobba för normala löner och kunna avancera till nivåer som passar deras förmåga.
Men, kvinnor måste ju kunna ta lite ledigt från jobbet när de ska föda barn (och gärna en period därefter) och dessutom sedan ha en fungerande och inte alltför kostbar barnomsorg att tillgå så att de kan återgå till arbetet. Det är en önskedröm att tro att kvinnor ska flockas till de kvalificerade arbetsplatserna OCH föda barn samtidigt när denna ekvation inte går ihop.
Att jag inte nämner "hemmapappa" är helt enkelt för att detta fenomen, även om det faktiskt existerar, är lite för utopiskt för dagens debatt. När det gäller jämlikhet mellan könen, är Japan fortfarande på många sätt på svensk 50-60-talsnivå.
Videon visar hur det är lång väntelista till dagisplatser i många av de mest tätbefolkade områdena i Japan, men hur Yokohama lyckats bryta sig loss från mängden genom att faktiskt ge det privata näringslivet möjlighet att vara med. Man har alltså inte sålt ut kommunal verksamhet, utan bara öppnat marknaden där den kommunala tjänsten inte räcker till.
I hela landet är det idag fler än 200,000 barn på väntelista för dagisplats. Då kan man ju tänka sig hur många det skulle bli om det inte vore för alla kvinnor som antingen gett upp eller helt enkelt föredrar att vara hemmafru framför att jobba på arbeten som ofta diskriminerar mot kvinnors avancemang på företaget.
Apropå kvinnor i arbetslivet i Japan, så blev det idag offentligt att Nomura, landets största finansmäklarfirma, utsett en kvinna till VD för bolagsgruppens bankbolag. Japanska nationalbanken har sedan tidigare en kvinna i styrelsen, men de tre största privata bankerna har inte en enda kvinna i sina styrelser. Men beslutet av Nomura att utse Chie Shimpo (dessutom endast 48 år) till chef för Nomura Trust and Banking kommer att bli historiskt! Någon måste gå före med ett prejudikat i detta ofta så lämmelliknande samhälle. Det är som när folk står vid ett övergångsställe med rött ljus men inga bilar här i Tokyo: om ingen går, går ingen; om en går, går ganska många. Eller som när folk ställer sig i kö framför en biljettautomat där det redan finns en kö, trots att det finns automater utan kö bredvid!
Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: Japan tar små bebissteg i det här avseendet, och det är bättre än inga alls, men det är först när Japan kan pensionera alla gubbar i 60- och 70-årsåldern i chefsställning och ersätta dem med både män och kvinnor i något yngre år, helst folk som inte fötts in i yrket som politiker eller byråkrat, som Japan verkligen kan börja fungera som det moderna land det verkar vara från utsidan.
