Man måste ju i mogen ålder erkänna sina svagheter.. Jag är faktiskt en klocknörd. Har säkert 12 armbandsur. Helt i onödan när jag har all tid i världen i min telefon (har både en iPhone och en Android-lur från Huawei för den som är nyfiken). Man det är kanske för att jag kompenserar för min hustrus och våra döttrars smycken. Till skillnad från damerna i familjen så tycker jag om vackra saker som samtidigt har en funktion att fylla, därav klockorna. Ingen bra ursäkt, men dock en ursäkt.
Jag har två "fina" klockor, både från Schweiz, men i övrigt är det japanskt och "förmodligen kinesiskt" för resten av slanten, både Seiko och Citizen finns i samlingen men faktiskt ingen Orient. Numera slösar jag inga stora pengar på rovorna, någon svensk hundring här och där. Tänker mer på design och funktion än varumärket.
Min skatt i samlingen är en klocka jag ärvde från min pappa. Han köpte nämligen en folkvagn 1949 för ca 9,000 kr, säkert en årslön för honom då. När han hade kört sin bubbla 10,000 svenska mil så fick han en klocka av Volkswagen (som ni ser här) där baksidan säger VW och 100,000 km. En tysktillverkad klocka från Mauthe, en tillverkare som faktiskt fortfarande finns kvar. En klocka jag vill renovera när jag har tid och råd. Bort med den avskalade gulddoublén och in med ett nytt maskineri, kanske japanskt.