Så här ser det ut när man äntligen fått ett permanent japanskt uppehållstillstånd i sitt svenska pass.
Som vi berättat om tidigare så behöver man inte ha något visum när man åker som skandinavisk turist till Japan. Man får vistas i Japan i tre månader efter ankomsten utan vidare besvär. Studentvisum är heller inte speciellt krångligt. Om man däremot vill arbeta i Japan blir det genast lite bökigare.
Det vanligaste är nog att man kommer hit och arbetar för ett utländskt företags japanska dotterbolag. I vissa andra fall handlar det om att man fått jobb på ett japanskt företag. I båda de fallen så agerar arbetsgivaren garant för att man "uppför sig" som det förväntas av en; följer japanska lagar, inte arbetar med annat än det som står i arbetsbeskrivningen, etc. Inte svårt, med andra ord.
Om man inte vill arbeta som löntagare på ett företag, eller som anlitad som "specialist" på ett företag eller en institution, så blir det genast krångligare, framför allt för att man då måste skaffa fram en japan som kan stå som garant. Det finns ett antal specifika yrkeskategorier som medger frilansarbete, t ex journalister. Jag hade journalistvisum under de första åren innan jag gifte mig med min japanska flickvän. Det där med att gifta sig är egentligen det smidigaste alternativet, åtminstone vad gäller visum, för då får man nämligen ett sk "spouse visa" som medger att man jobbar med vad som helst som inryms inom lagens råmärken. Har man varit gift ett antal år och betalat sina skatter som man ska, är det också möjligt att få ett permanent uppehållstillstånd. Då blir man "nästan japan" och kan skilja sig om man vill utan att bli av med uppehållstillståndet.
Här har vi en sajt som beskriver "allt" ni behöver veta om visum till Japan.
Klockan i Japan