Det är ju ganska mycket mat här i Asien som kan definieras som snabbmat; det går relativt snabbt att tillaga den och den går också snabbt ned i magen, åtminstone om man är hyfsat haj på att äta med pinnar.
Japan utgör inget undantag från detta, kanske snarare tvärtom, då den japanska arbetskulturen ju sedan länge dikterat att allt som inte har med själva jobbet att göra ska ta så lite tid som möjligt. Det är inte ovanligt att se folk på lunchställen som beställer, äter upp sin måltid och är ute ur lokalen på under fem minuter.
En mycket vanlig snabbmaträtt är gyudon (uttalas gjuudån). Gyu är nötdjur och don är don i donburi, som vi skrev om härom dagen. Detta är alltså också en rätt där man i en skål har ris på botten och sedan diverse ätbart som ett täcke ovanpå. I det här fallet är det alltså nötkött av det fetare slaget samt lök som man kokar i en lag med buljong från fisk och sjögräs, sojasås och mirin (sött risvin). Det är samma lag som används när man kokar sukiyaki. Rätten kallades för i världen också för sukiyaki-don, gyu-meshi (där meshi betyder ris), eller gyu-nabe (där nabe är gryta). Förr var det hela lite mera likt det vi kallar sukiyaki idag, där man även har shirataki-nudlar, konnyaku och tofu i blandningen. De flesta kedjorna som serverar gyudon idag har dock bara kött och lök som topping.
De tre stora aktörerna heter Yoshinoya, Sukiya och Matsuya. Yoshinoya är störst med ca 1200 krogar i Japan och ett växande antal även utomlands; Sukiya har drygt 1000 ställen i hemlandet och Matsuya är lite mindre med sina ca 840 etableringar. Yoshinoya är klassikern bland Gyudon-krogarna, då man öppnade sin första restaurang redan 1899.
På bilderna här ser ni hur en typisk “set menu” ser ut på Matsuya, den av de tre jag föredrar smakmässigt (med knapp men dock marginal). Alla tre har liknande prisbilder, där rätterna börjar på en knapp svensk tjuga!
Ni ser här själva kött/risrätten i mitten, flankerad av en sallad mest bestående av vitkål, en skål miso-soppa och ett rått ägg. Te ingår i priset. Priset för hela härligheten hamnar på ca 30 SEK.
Matsuya funkar även om du inte känner för gyudon någon dag.. Hyfsat god curry, bland annat.
Det brukar vara legio att man vispar det råa ägget tillsammans med lite soja och kryddan “sju smaker” som är en kryddblandning med rödpeppar som kärna. Detta häller man sedan över nötköttet före inmundigandet. Sedan kan man också ta en rejäl laddning inlagd ingefära som jag tycker passar utmärkt i den totala smakbilden.
Gott, ganska nyttigt och billigare än McDonalds. Att det finns mer än 3,000 krogar som serverar den här maträtten i Japan är inget att förvånas över. Och det brukar sitta som en smäck i magen på västerlänningar också. Värt att pröva någon gång även om du har råd med dyrare ställen.
