Daihatsu Copen finns både som cabriolet och som hardtop.
K-cars, Japans klass av pyttesmå bilar, har fått sitt namn från kei (軽), tecknet för "lättviktig". Det är bilar som har starka begränsningar vad gäller format och motorvolym, men man får i gengäld en bil som är lättkörd, mycket bränslesnål och dessutom belönad med låg skatt och försäkring (även om skatten chockhöjdes härför leden med 50% så handlar det fortfarande om bara drygt 700 kronor per år).
Hela 40% av den japanska bilparken består av K-cars, och det är kanske inte att undra över då de ofta kostar bara hälften av vad en större bil betingar. Begåvade med riklig utrustning så kostar de flesta modellerna ändå inte mer än 60,000 - 90,000 kr. De är också uppskattade för att de är extremt lättkörda med minimal vändradie, något som är viktigt inte minst på landet med sina smala bergsvägar. K-cars är speciellt populära hos de kvinnliga förarna; 2 av 3 K-cars körs av en kvinna.
Små och billiga bilar behöver inte vara tråkigt formgivna; faktum är att flera av mina designfavoriter bland dagens japanska bilar är just K-cars. Du ser några av dem här på sidan.
Daihatsu Mira Cocoa - gullig och praktisk; en hit bland många japanska damer.
NHK World, det japanska statliga TV- och radiobolagets engelskspråkiga satellitkanal, har gjort ett specialprogram om just K-cars som är en bra sammanfattning om vad dessa små fyrhjulingar betytt och betyder för Japan och dess ekonomi:
