Starbucks och Japan - ömsesidig kärlek!
Här i vårt omedelbara grannskap finns det uppskattningsvis ett 15-tal kaféer, både singelinrättningar och kedjor. De är i det närmaste fullsatta en stor del av dagen. Den enkla förklaringen är att japaner träffas i överväldigande stor utsträckning på lokal. Man går ytterst sällan hem till någon för fika, middag eller fest. Man har det ofta lite trångt, och det är ju så mycket enklare att gå ut och få allt tillagnings- och serveringsjobbet utfört åt en. Dessutom är många ställen mycket rimligt prissatta och man delar ofta demokratiskt på räkningen. Alltså ingen konst att räkna ut att det finns en stor marknad för alla typer av mat- och dryckställen.
Kaféerna har vuxit kraftigt i mängd sedan jag kom till landet 1982. Då var de flesta kaféerna av den klassiska japanska modellen, så kallade kissaten (ordagrannt "dricka te butik"); ganska så formella inrättningar där en strikt herre i vit skjorta och fluga tar kanske goda 10 minuter på sig att koka vatten och brygga en enda kopp kaffe som serveras i en ofta fin och dyr porslinskopp från t ex Wedgewood. Klassisk musik på lagom hög nivå ur dyra och gärna engelska högtalare som Wharfedale eller Tannoy. En värld långt från de pysande kaffemaskinernas och pappmuggarnas värld. Kissaten finns fortfarande, men de är allt mer sällsynta. Många tycker idag att det är för dyrt att betala 70 kronor eller mer för en kopp kaffe, oavsett klass på miljön.
Istället har det stora kedjorna tagit över. Klassikern är Doutor, som drog igång i slutet av 1970-talet och som idag har hundratals kaféer. Mycket hög kvalitét på både kaffe, mackor och fikabröd till låga priser. Doutors framgång har lockat allt fler företag att dra igång kedjor. Dock har ingen japansk kedja lyckats uppvisa samma explosiva expansion i Japan som Starbucks.
Starbucks valde Japan som första land att expandera till utanför USA 1996, och det visade sig vara ett mycket klokt val. På de 18 år som förflutit har kedjan vuxit till över 1,000 butiker i landet. Japaner tycker uppenbarligen att det är både gott och trevligt. Många av butikerna har bekväma fåtöljer och givetvis gratis internet, så folk träffas gärna här både för kompissnack, minidejter och affärsmöten. Den Starbucks-butik som lär ha den största omsättningen i hela den globala kedjan är den som ligger väl synlig på andra våningen i Tsutaya-huset på ett av hörnen i den berömda korsningen framför stationen i Shibuya.
Nu meddelar Starbucks att man köper ut sin japanske partner (plus diverse andra aktieägare) för dryga 900 miljoner dollar för att lägga in en ännu högre växel i landet där det gröna teet har visat sig få allt starkare konkurrens från den lilla svarta bönan.
Några siffror: Japan är tredje störste importlandet för kaffe, efter USA och Tyskland. Man konsumerar dock fortfarande bara 3,3 kg per capita och år, vilket ger en 39:e-plats i världen för per capita-konsumtion. Men marknaden är alltså enorm och Starbucks bevisar också att det finns gott om plats för mera tillväxt. Och japanerna verkar inte ha något emot att betala de högsta priserna i världen för sitt kaffe. En stor orsak till det höga priset är en 20%-ig tull man lägger på för att skydda den inhemska teindustrin.
