Nåja, datum och datum... Det är ju kosmiska tidslängder vi pratar om, så det är väl plus/minus någon miljard år, kanske.
Ett team bestående av forskare från Japans Aerospace Exploration Agency och Stanford-universitetet har studerat en galaxhop (en gruppering av hundratals eller tusentals galaxer) vid namn Perseus ca 200 ljusår härifrån. Man har använt sig av den japanska Suzaku-satelliten som sköts upp av det japanska rymdprogrammet för åtta år sedan.
Man har funnit att koncentrationen av järn och den röntgenstrålning som den orsakar är helt jämnt utspridd över galaxhopen, och drar därför slutsatsen att järn fanns vitt utbrett i universum före galaxhopens tillkomst för ungefär 10 miljarder år sedan.
Vad som slår mig när jag läser om den här typen av forskning och upptäckter, är att Japan, trots förvisso ganska många utbredda vidskepligheter på det individuella planet, i grund och botten är ett land som baserar sin utveckling på vetenskap och inte mycket annat. Jag har aldrig träffat på någon japan som direkt betvivlar att jorden är de fyra och en halv miljarder år vetenskapen tror att den är. Man hittar nästan inga som påstår att jorden är blott 6,000 år gammal, eftersom det blir svaret om man baserar uträkningen på bibliska "fakta" (kanske för att jag inte känner någon av de ca 1% av japaner som är kristna, men inte ens där tror jag att det finns speciellt många bokstavstrogna).
Det är faktiskt ganska betryggande att veta att beslut av vikt för befolkningen inte tas för att det står något i en gammal bok som sägs vara dikterad av ingen mindre än en av de så vitt vi vet dryga 3,000 gudomligheter människan har hittat på sedan vi hoppade ned från träden. Med det inte sagt att japanska politiker och byråkrater aldrig tar dumma beslut - det vore långt ifrån sanningen - men det är på något sätt lättare att acceptera ren dumhet eller girighet än ett "Gud tycker att vi ska göra så här" som vissa världsledare har använt sig av för att rättfärdiga extrema dumheter.
