Japanska designklassiker #18: Japansk träteknik

I förra inlägget tittade vi på mer eller mindre onödiga prylar som designas och saluförs i Japan. Den totala motsatsen hittar man i klassiskt japanskt hantverk som oftast handlar om ett kunnande och en teknik på högsta nivå parat med en unik enkelhet och skönhet där formen och funktionen går hand i hand.

Många har beundrat de många gamla träbyggnader som finns utströdda över hela Japan där allt är sammanfogat enbart med trä, utan metallspikar eller lim. Istället har man klurat ut olika geniala självlåsande fogar. Några fina exempel på dessa fogar finner ni i videon här nedan. Ni kan se att det förutom den finurliga designen också handlar om en fantastisk precision där bitarna passar in i varandra med marginaler nere på tiondelar av en millimeter.

Mer eller mindre geniala japanska uppfinningar

Japan är och förblir ett motsägelsefullt land. Här finns allt det österländska och allt det västerländska, allt det urgamla och allt det hypermoderna; en salig röra som kan vara både huvudvärksinducerande och fenomenalt uppiggande. Jag kan utan tvekan peka på detta som en avgörande orsak till att jag fastnade för landet och ännu inte lyckats bli trött på att bo och arbeta här.

Ett praktexempel på det motsägelsefulla Japan är inställningen till prylar. Samtidigt som det finns en klassisk japansk estetik som är avskalat minimalistisk med ett minimum av färger, material, former och, ja, just prylar, så är det få andra länder som kan erbjuda en dylik mängd olika prylar för alla upptänkliga användningsområden. Många produkter är vettiga och oumbärliga när man vant sig vid att ha dem tillgängliga, men i andra fall så får man klia sig i huvudet och undra hur man egentligen tänkt. Ibland går man nämligen över gränsen där det funktionella värdet kan börja diskuteras; produkter där man kan säga att det är en "lösning på jakt efter ett problem".

Här ska vi visa ett antal produkter man kan köpa här och nu i Japan där man kan diskutera om den funktionella nyttan verkligen rättfärdigar ett köp.

Varma USB-vantar

Japanska bostäder är med undantag för landets norra delar relativt kalla under vintern. Rummen värms upp individuellt och sällan under 24 timmar om dygnet, vilket gör att det även inomhus kan kännas ordentligt kallt. Att det är bristfällig isolering och också ofta mindre väl fungerande apparatur för att värma upp rummet gör det inte bättre. Jag har själv ofta tänkt att det skulle vara fint med ett uppvärmt tangentbord när man sitter och skriver med frusna fingrar. En lösning på det problemet kan vara dessa fingervantar som värms upp via en USB-koppling till datorn. Inte helt fel är vårt betyg, men kan man ha ett rum som är varmt nog för all tänkbar aktivitet så är det ett bättre alternativ.

Om man lever sitt liv inuti sin mobiltelefon är detta förmodligen ett utmärkt tillval.

Telefonhållare för att undvika kramp i handen

Om man som de flesta yngra japaner är klistrad vid sin mobiltelefonskärm stora delar av den vakna och lediga tiden, kan det bli lite jobbigt att hela tiden hålla luran framför sig med ena handen. För att avlasta händer och armar kan man använda en huvudmonterad hållare av det här slaget. Säkert funktionellt, men frågan man ställer sig är givetvis om ens mobiltelefonbruk inte närmar sig ett tungt beroende när man funderar på att skaffa dylika doningar.

Brödrost och stekpanna i en och samma låda.

Kombinerad brödrost och stekpanna

Många av de produkter som riktar sig till hemmet handlar om att kombinera olika funktioner för att spara utrymme i de ofta mycket trånga kök de flesta har i de japanska storstäderna. Här har vi en så kallad "oven toaster", dvs en liten ugn som primärt används för att rosta bröd i men som också kan klara andra mindre uppdrag avsedda för en ugn. Skillnaden är här att man på ovansidan har en integrerad stekplatta. Man kan alltså som synes rosta sitt bröd samtidigt som man steker ett ägg. Stekplattan går förvisso att ta loss, men det känns ändå som om det vore lättare att både steka i och sedan diska en separat stekpanna med handtag och lock.

Bubbelplastsimulator för tillfällen då man behöver stressa av lite

Detta är en idag redan gammal produkt i Japan (finns kanske i Norden?). Det är en plastbit som innehåller ett antal “bubbelplastbitar” som man kan “klämma sönder” när man känner sig enerverad över något. Det fina i kråksången är att de ploppar upp igen så “bubbelplasten” tar aldrig slut.

En “automatisk” snabbnudelapparat som visar sig inte vara speciellt automatisk.

Automatisk snabbnudelkokare

Cup Ramen säljs det några miljarder portioner av årligen, så en attiralj som kan göra tillagningen enklare är åtminstone i teorin en guldgruva. Vad man gör här är att man öppnar frigolitmuggen och lägger i buljongpulver och det lilla “pålägg” som följer med, häller i vatten i behållaren ovanför muggen, sänker ned behållaren så att den sluter till över muggen och ställer in det antal minuter som det kokande vattnet ska ligga nere i muggen. När vattnet kokar i behållaren, släpps vattnet ned i muggen och tidtagningen börjar. När tiden går ut får man veta det via en signal och nudlarna är färdiga att äta.

Hur detta är på något riktigt betydande sätt lättare än att koka vatten i en kastrull eller vattenkokare och manuellt hälla ned i muggen vet jag faktiskt inte. Känns som en ganska onödigt utlagd 500-kronorssedel.

Vem vet när ens näshår vill titta fram?

Näshårstrimmer med strömförsörjning från mobiltelefonen

En ganska vanlig produkt som i normalfallet drivs av ett vanligt utbytbart stavbatteri. Här kan man alltså istället använda mobilen som strömkälla. Om man är ute på stan och inser att man glömt att avlägsna generande hårväxt i näsan, så är det givetvis en bra grej att ha tillhands, men samtidigt tycker vi nog att det är sådant som man borde sätta upp på morgontoalettens checklista och klara av före arbete eller ärenden på stan.

Får man ont någonstans som försvårar stående eller sittande, så verkar detta faktiskt vara en riktigt vettig produkt

Hållare för PC när man inte kan eller vill sitta vid ett bord

Den kanske mest begripliga och användbara produkten, i alla fall om man finner sig tvingad vara i horisontalläge en längre stund.

Att man måste konstruera något bara för att man kan göra det kanske inte är världens bäst använda tid?

Handhållen motoriserad tallriksdiskare

Avslutningsvis så har vi här den kanske mest egendomliga produkten. Det handlar som synes om en tingest med ett antal armar som man fäster runt en tallrik som sedan roterar mot en integrerad diskborste. Det är lätt att föreställa sig att det är både lättare och snabbare att helt enkelt rotera tallriken och diskborsten manuellt. Om inte detta är att gå över ån efter vatten, så vet jag inte.

Man får givetvis tillstå att det vilar en sorts lekfull positiv energi över denna lite speciella produktutveckling i Japan. Samtidigt så reagerar ens mer pragmatiskt tänkande hjärndelar med ett "vilket slöseri med tid och pengar". Varför inte gå ut i världen och hitta de områden där en ny idé och en funktionell design verkligen kan hjälpa folk med riktiga praktiska problem?

Alla foton utom “bubbelplasten” är från Thanko, en postorderfirma som specialiserar sig på denna typ av produktutveckling.

Vad händer om man smittas av Covid-19 i Japan?

Foto: Insung Yoon via Unsplash

Vi har skrivit mycket om covid-19 i Japan, varav en hel del om hur landet klarat sig relativt väl, framför allt tack vare att befolkningen är duktig på att efterleva de regler som fastställts vara nödvändiga för att minimera spridningen av detta virus.

Idag ska vi istället berätta vad som händer om man trots social distansering och ständig ansiktsmask skulle bli smittad i Japan (detta gäller i prefekturen Kanagawa, granne med Tokyo i sydväst, och det kan vara något andra villkor som gäller i andra delar av landet). Vi pratar här om symptom som inte kräver sjukhusvård.

Om man börjar känna sig krasslig så ringer man till det lokala hälsocentrum som administrerar covid-19-fall. Där bokar man snabbt in en provtid på ett lokalt sjukhus. Vid provtagningen debiteras man för själva besöket (kanske en svensk hundring om man har japansk sjukförsäkring), men själva provet bekostas av prefekturen.

Provresultatet meddelas per telefon från kommunen dagen därpå och om man fått ett positivt resultat så blir man intervjuad i ungefär en timme. Man får i detalj berätta om var man varit, vad man gjort och vem man eventuellt har umgåtts med de sista fem dagarna före första symptomen.

Om man får ett positivt resultat och man bor med andra personer som inte är positiva, så blir man inbokad på ett hotell där man får stanna i en dryg vecka om ens situation inte förvärras. Kostnaden betalas av prefekturen och tre mål mat om dagen i form av matlådor man äter på rummet ingår. Transport från bostaden till hotellet med bil ombesörjs även den utan kostnad. Vårdpersonal finns på hotellet så bedömning och insats kan ske utan dröjsmål ifall symptom skulle förvärras.

Bentolåda levereras till rummet när man sitter i karantän på hotell.

Om man bor ensam eller om man är flera i hushållet som i princip samtidigt har positiva testresultat, så kan man sitta i karantän i hemmet. Då levereras mat i form av kokt ris i vakuumförpackning, frysta matlådor, misosoppa, curry- och pastarätter färdiga att värma, bröd, grönt te och juice. En pulsoximeter levereras också (och även en termometer om man inte har en hemma) för att mäta syresättningen i blodet, en viktig markör för lungornas funktion. Är man i behov av medicin som råkar ta slut under karantänen, så fixar man leverans även av detta. Med andra ord så ser man till att ingen smittad person ska behöva gå utanför dörren under karantäntiden.

Man anmodas att ladda ned en app till telefonen där man kan ange de viktiga siffrorna för dagen, men även med denna nedladdad så ringer man dagligen från kommunen för att höra hur man mår. Om man efter ca tio dagar har tre dagar i följd med en stabil situation utan feber, så kan man få återgå till ett "normalt" leverne, naturligtvis dock med anmodan om att tills vidare lyda de gängse reglerna om social distansering, hygien och användande av ansiktsmask.

Som ni förstår, så försöker man hålla ett så totalt grepp som möjligt om situationen, inklusive kontroll över var olika "clusters" har uppstått, samtidigt som man försöker undvika en stenhård lockdown. För undertecknad, som ju då i och för sig bara kan uppleva den japanska situationen, så ter sig detta som den "svenska modellen" fast med en annan och mera framgångsrik exekvering.

Här länkar med nummer till de lokala “hälsocentra” som koordinerar insatser om du skulle smittas med covid-19. Enbart japanska, men det funkar rätt så bra med Google Translate. Räkna med att du behöver ha tolkhjälp vid din sida om du inte talar japanska.

Och här en sida med länkar till resurser man kan ringa till där man kan tala andra språk än japanska.

Ministry of Health, Labor and Welfare har precis öppnat en ny hjälplinje för frågor kring Covid-19 med tolkhjälp på engelska och ett antal andra språk. Mera information hittar du här.

Joe Biden ger reklam åt lokal sake i Japan

När Obama blev presidentkandidat i USA före valet 2008 så blev detta relativt omedelbart till reklam för den japanska staden Obama i prefekturen Fukui. Staden, som varit relativt okänd i de bredare japanska lagren, kom på kartan och finns nog kvar där trots att Trump tog över 2016.

Nu händer samma sak, fast i något mindre skala, då Joe Biden gjort att ett lokalt litet sakebryggeri i Fukuoka nere på Kyushu fått ett uppsving i försäljningen av ett risvin vars namn är just Biden. Förvisso uttalas det inte “bajden” utan “biden”, men det spelar tydligen ingen större roll.

Biden skrivs 美田 vilket betyder “vackert risfält”.

Samlarmuggar med Mumin - bara i Japan

Nu i december kommer en serie muggar i begränsad upplaga med Mumin-motiv att börja säljas i Japan och enbart i Japan. Begränsad upplaga är ju alltid attraktivt för samlare, och Mumin-samlare finns det gott om i det här landet, men det är inte hela lockelsen. Dessa muggar är dessutom de enda Mumin-muggarna som tillverkas i Finland idag. Arabia, som normalt håller i Mumin-porslinet, har sedan 2016 ingen tillverkning i Finland längre. Istället produceras det hela i Thailand och Rumänien.

Det är en avknoppning från Arabia vid namn Vaja som står bakom muggarnas tillverkning, men själva idén kommer från Japan, där Matsuya Ginza, ett av Tokyos och Japans äldsta varuhus, sedan några år köpt licens för att använda Mumin på olika produkter.

Bilder från Studio Ghiblis filmer för alla fans att ladda ned

För en gångs skull ett inlägg som inte har någon direkt anknytning till Covid-19. Jag hoppas kunna blanda ut pandemiinläggen med något muntrare saker lite vartefter.

Studio Ghibli är "Japans Disney", både vad gäller kreativitet och kommersiell framgång inom den animerade filmvärlden. Studion, med Hayao Miyazaki i spetsen, kan nog sägas vara ansvarig för en stor del av det starka intresse för japansk anime som vi ser i västvärlden idag.

Till stor glädje för alla Ghibli-fans så har man sedan någon månad börjat lägga upp en stor mängd stillbilder från filmerna på studions sajt som vem som helst får ladda ned och "fritt använda inom ramarna för sunt förnuft", vilket jag tyder som att ingen advokatbyrå med upphovsrätt som specialitet kommer att höra av sig bara för att man lägger upp en av bilderna på sin blogg. Att trycka upp dem på t-tröjor till försäljning är dock förmodligen en helt annan femma.

Om du klickar på filmernas bioaffischer på sidorna här, här och här så får du upp sidor med alla bilder.

UPPDATERING: Ännu en sida med bilder från Studio Ghiblis filmer har lagts upp.

Tokyo vald till världens bästa storstad att bo i (covid-19-responsen avgörande för placeringen)

Tidskriften Global Finance har utsett Tokyo till den bästa storstaden att bo i. Man använder sig av statistik som mäter ekonomi, forskning och utveckling, kulturellt utbyte, "livability" (hittar inget bra svenskt ord; "bobarhet", kanske?), miljö, tillgänglighet (infrastruktur för transporter, handikappvänlighet, mm) och BNP per capita. Den här gången har man lagt till ytterligare en viktig faktor, och det är hur staden har lyckats med att tygla den pågående covid-pandemin. Det var denna faktor som gjorde att Tokyo kom före London i denna rankningslista, och detta tack vare de fantastiskt låga siffror vad gäller både smitto- och dödsfall man kan visa upp i relation till Tokyos folkmängd.

Hela listan med 48 storstäder finns här (Stockholm hamnar på 29:e plats).

Detta får mig att återkomma till en käpphäst jag tidigare framfört i dessa spalter, nämligen det mycket egendomliga i att svenska myndigheter inte på något sätt vill uppmuntra befolkningen att bära ansiktsmask. Med tanke på trängseln vi fortfarande har i kollektivtrafiken här i Tokyo med omnejd, så är det lätt att komma fram till att smittofallen hade varit mångdubbelt större om man inte uppmanat folk att bära mask. Logiken de svenska myndighetspersonerna framför är för mig allt annat än logisk. Man säger att "om folk bär mask så invaggas de i en falsk säkerhet och struntar då i att lyda uppmaningen om att hålla socialt avstånd". Jag tycker att detta är att underskatta folks förmåga att ta till sig konkreta och lättförståeliga uppmaningar. Ja, det är bra att hålla avstånd och tvätta händerna ofta, men det blir givetvis ännu säkrare om man dessutom har en ansiktsmask när man är ute bland folk. Det är inte ett hundraprocentigt skydd, men statistiken från länder som varit konsekventa med användningen av ansiktsmasker, framför allt här i Asien, talar sitt tydliga språk. Sverige har hitintills drygt 6000 dödsfall på en befolkning av 10,2 miljoner medan Japan har drygt 1900 dödsfall med 126,5 miljoner invånare. Jag kan inte för mitt liv förstå varför detta argument inte biter på Tegnell & Co. Om man därtill lägger till det faktum att Japan inte kört någon "hård nedlåsning" av butiker och restauranger, bara infört frivilliga råd och uppmaningar, så visar det än tydligare att den faktor som utgör den stora skillnaden mellan den svenska och den japanska metodiken är just ansiktsmasker.

Nästan alla japaner som rör sig ute bland folk har ansiktsmask på sig idag. Speciellt viktigt för personer i serviceyrken där de kan träffa hundratals olika kunder varje dag.

Foto: Jeremy Stenuit via Unsplash

Japanerna får (kanske) extra lång nyårsledighet

Japan är känt för sina få och korta ledigheter. Man har i princip tre lediga perioder varje år, en vecka i början av maj med anledning av den förrförre kejsarens födelsedag, en vecka i mitten av augusti då man firar Obon och så en vecka över nyårshelgen. Det ska tilläggas att det bör beskrivas som “i bästa fall en vecka”; många har bara några få dagar, eller ingen ledighet alls beroende av hur deras arbetsvillkor ser ut.

Till skillnad från andra år, så har regeringen nu tagit det radikala beslutet att be industrin om att ge sina anställda en veckas extra ledigt över nyåret; att sträcka ut det hela till den 10:e januari, vilket skulle innebära två veckors sammanhängande ledighet. Orsaken är enkel: under nyåret åker många hem till sina föräldrahem och legio är också ett eller flera tempelbesök, och om man kan förlänga den lediga tiden, så hoppas regeringen att trängseln och därmed risken för Covid-19-smitta ska minska.

Många röster har höjts både för och emot detta förslag. Många är givetvis positivt inställda till extra ledighet (japaner har egentligen inget emot att vara lediga, så länge alla andra också har ledigt så att man slipper ha dåligt samvete), medan andra menar att detta inte är förenligt med regeringens parallella planer om att skapa förutsättningar för en förbättrad ekonomisk situation för landet.

Då staten inte kan beordra företagen att hörsamma denna bön, så misstänker åtminstone undertecknad att det kommer att bli ett magert eller i varje fall varierat resultat. Om de största företagen inte förlänger ledigheten, kommer de mindre företagen knappast att göra det heller. Man kan ju inte ha ledigt medan kunden arbetar.