Hustruns japanska makrill

Ibland får hustrun till det så att man bara kvider av de goda smakerna!

Här har vi en del av gårdagens middag. Aji, dvs hästmakrill (eller taggmakrill som den också kan heta) som man gör en grov färs på och blandar med hackad tunn purjolök, tunt skivad daikon (den stora japanska rättikan) och så ett blad shizo (även kallat ooba) längst ned. Mycket smak i sig, men ett par droppar god soja skadar inte heller. Vira ihop så att det blir en lagom stor munsbit och njut! Till detta antingen öl, torr sake, shochu on the rocks (med fördel gjort på ris) eller eventuellt ett glas torrt vitt vin.

HondaJet flyger från fabriken i USA

Japanska Honda Motors, som startade en gång i tiden som tillverkare av påhängsmotorer för trampcyklar, är nu på väg att bli en tillverkare av avancerade och jetdrivna affärsflygplan i den mindre storleksklassen.

HondaJet, som varit under utveckling sedan sent 1980-tal, har nu för första gången flugits som produktionsmodell och inte som prototyp. Detta skedde härom veckan vid HondaJets fabrik i USA.

HondaJet är ett litet plan, med en pilot och max fem passagerare. Fördelen är att det är lätt och bränslesnålt. Man flyger drygt 200 mil på en tankning. Det blir med andra ord inga flygningar över de stora haven, men företag i många länder, däribland i tättbefolkade Europa, kommer att kunna ha god användning för ett mindre men ekonomiskt plan.

En del av ekonomin handlar om den ovanliga placeringen av motorerna ovanför vingarna. Detta ska uppenbarligen minska luftmotståndet och därmed bränsleförbrukningen vid högre farter.

Kul att notera att Honda fortsätter att vara ett innovationsstarkt företag även efter grundaren Soichiro Hondas frånfälle!

View fullsize

Ingen jättekabin, men snyggt och bekvämt för fem personer.

Foto: HondaJet

Mera info om det gröna hälsoteet från Japan

Vi har skrivit en del om japanskt grönt te och dess hälsoeffekter - här, här och här. Det märks ett kraftigt ökat intresse för det gröna teet över hela västvärlden, vilket givetvis till stor del har att göra med kopplingen till den universellt populära sushin, men även om den allt större kunskapen om hur det gröna teet har överlägsna hälsoeffekter jämfört med de flesta andra drycker vi häller i oss. Nihon-cha (japanskt te) passar jättebra till sushi, men det är också helt OK på egen hand, och här i vårt hem drar vi nog i oss tre-fyra koppar grönt te varje dag per person, både för sig och till maten.

Då intresset ökat följer det givetvis ett ökat skrivande om denna klassiska dryck. Här på morgonen upptäckte jag en för mig ny sajt om grönt te - The Art of Japanese Green Tea. Snyggt och intressant. Väl värt att titta in på om du är intresserad av grönt te.

Vad jag inte visste förrän idag var att japanskt te odlas även i Europa. Bilden ovan från en teodling i Portugal. Det odlas också i Georgien, om man får tro Wikipedia. Intressant.. På samma sätt som det är bra att veta att gott japanskt ris (som kan lura nästan vilken japan som helst) odlas i Spanien.

Smart lösning för mjukare rörlig bild

Thanko, ett japanskt företag som närmast kan liknas vid ett modernt Hobbex eller Hobbyförlaget, om ni minns de postorderkatalogerna. Det handlar om prylar en masse, många med lite tvivelaktig nytta men andra med mycket smarta lösningar.

Här en grej som föll mig på läppen. Vi vet ju alla hur svårt det är att hålla en kamera stilla när man filmar video. I dag, när nästan alla kameror, inklusive de i våra telefoner, kan fota rörlig bild, så har behovet av sätt att få en stadig videobild aldrig varit större. Det finns ju numera ofta elektroniska bildstabilisatorer inbyggda, men de har ju en övre gräns för vad de kan åstadkomma.

Till undsättning kommer denna enkla, billiga men ganska välgjorda lösning. Ett kamerastativ på hjul. Fast inte stort, tungt och dyrt, som de som används i professionella sammanhang, utan litet, lätt och enkelt. Visserligen är begränsningen den att man måste ha ett plant underlag i lämplig höjd i förhållande till objektet, men det är ändå en väldigt bra kompromiss, vill jag tycka.

Priset är överkomliga sjuttio dollar hos Thanko.

Introduktionstjänst för hembesök hos japanska familjer

Det finns en tjänst på nätet som heter Nagomi Visit (nagomi betyder ungefär "att bli lugn") som handlar om att japanska par eller familjer registrerar sig som villiga att ta emot ett utländskt besök på lunch eller middag i hemmet. Vice versa kan utländska besökare boka ett sådant hembesök när de är i landet.

Att komma hem till en japansk familj är nu inte det allra vanligaste, då de flesta föredrar att träffas på krog, pub, bar eller fik, så detta kan vara ett tillfälle för den som önskar se hur vanliga japaner har det hemma, och inte minst vill smaka riktig hemlagad japansk mat.

Det kostar 3,500 yen per person (ca 230 SEK) och detta är då bara för att täcka ingredienser och organisationens kostnader för webbtjänsten, mm. Det verkar mest handla om ett ideellt arbete för att fostra intimare relationer på det personliga planet mellan japaner och andra nationaliteter.

Här en liten introduktionsvideo och här är mera info.

Virtuell receptionist i en iPad senaste sättet att spara kostnader för japanska firmor

Är man en något större firma i Japan, så är det kutym att ha en eller ett par söta damer i receptionen som tar emot dig som besöker och lotsar dig in till rätt kontaktperson. De senaste decennierna har dock många företag, åtminstone de något mindre, försökt spara pengar genom att helt eller delvis eliminera dessa damer. Istället har den besökande blivit bemött av en interntelefon och en lista på personer man kan ringa till. Inte så vänligt och hövligt som många japaner fortfarande förväntar sig.

Nu har ett företag tagit fram ett förslag till kompromiss: en virtuell receptionist som huserar i en iPad som man ställer fram i receptionen. Programmet heter Bijin Uketsuke vilket betyder "Vacker dam i receptionen". Den unga damen i rutan bugar, hälsar välkommen och presenterar sedan en meny med först avdelningar och sedan ansvariga tjänstemän/kvinnor som den besökande kan välja mellan. Sedan ringer programmet upp personen ifråga så att denne kan komma ut och möta gästen. Till sist bugar tjejen artigt och tackar för sig.

Visst är det sexistiskt att det bara ska vara unga och söta damer i Japans receptioner, men det är nog en tradition som det tar ett tag till att nöta bort, vare sig damerna finns i verkligheten eller bara i en pekdator.

Här kan ni beskåda en demovideo: