Golden Week i Japan

Golden Week är en av Japans längsta och mest efterlängtade helgperioder. Den består av fyra nationella helgdagar samlade under en och samma vecka, ofta kombinerade med veckohelger för att skapa en betydande ledighet för hela landet.

Eftersom vi just nu befinner oss mitt i den (tisdag 5 maj 2026), följer här en genomgång av schemat för 2026 och vad som gör denna vecka så betydelsefull.

Kalender för Golden Week 2026

I år är helgdagarna strukturerade på ett sätt som möjliggör en 8 dagar lång sammanhängande ledighet om man tar ledigt de två vardagarna mellan helgdagarna. En ovanligt lång ledighet för att vara Japan (japaner brukar sucka och himla med ögonen när jag berättar om fem veckors semester i Sverige!).

29 april (ons)

Showa-dagen - hedrar den framlidne kejsaren Showas födelsedag (mest känd i västvärlden som Hirohito, nuvarande kejsarens farfar).

30 april (tors)

Vardag - tas ofta ut som en klämdag.

1 maj (fre)

Vardag - tas ofta ut som en klämdag.

2 maj (lör)

Helg - starten på det stora 5-dagarsblocket av ledighet.

3 maj (sön)

Grundlagsdagen - högtidlighåller 1947 års konstitution.

4 maj (mån)

Grönskans dag - tillägnad att uppskatta naturen.

5 maj (tis)

Barnens dag - en dag för att fira barns personligheter och lycka.

6 maj (ons)

Ersättningshelgdag - ledigt eftersom den 3 maj inföll på en söndag.

De fyra “röda” dagarna:

Showa-dagen (29 april): En dag för eftertanke kring Showa-eran, en turbulent men formativ 63-årig period i Japans historia.

Grundlagsdagen (3 maj): Firar implementeringen av efterkrigstidens konstitution. Parlamentsbyggnaden (National Diet Building) är ofta öppen för allmänheten för specialvisningar denna dag.

Grönskans dag (4 maj): Hölls ursprungligen den 29 april men flyttades till den 4 maj för att skapa en sammanhängande ledig period. Den firar miljön och kejsare Showas kärlek till växter.

Barnens dag (5 maj): Du kommer att se koinobori (karpformade vindstrutar) svaja över hela landet. Karpar symboliserar styrka och framgång, då de är kända för att simma motströms.

Vad man kan förvänta sig under denna period

Massivt resande: Detta är en av de tre mest intensiva reseperioderna under året (tillsammans med Obon i augusti och nyåret). Snabbtågen, flyget och motorvägarna är vanligtvis packade till maxkapacitet, framför allt i början och slutet av ledigheten.

Fenomenet "Det tomma Tokyo": Ironiskt nog, medan turistmål (som Kyoto eller Tokyo Disneyland) är fullpackade, kan Tokyos affärsdistrikt kännas ovanligt tysta när invånarna flyr staden för sina hemorter eller en utlandssemester. Medan svärmor var i livet åkte vi ofta ned till lilla staden Sakurai i Nara län för att umgås med henne och övrig släkt. Jag tycker om dessa lediga perioder då det är lite färre människor på gatorna och på lokaltågen här i Tokyo-trakten. Märk dock att krogar kan ha stängt under de fyra röda dagarna, ibland också resten av veckan.

Vädret: Början av maj anses allmänt vara en utmärkt tid att besöka Japan. Sommarens luftfuktighet har ännu inte anlänt, himlen är oftast klar och det är högsäsong för sent blommande blommor som blåregn och azalea.

Yakuzan krymper för 21:a året i rad

Yakuza är ett relativt internationellt känt begrepp idag. Det handlar givetvis om den japanska maffian. I Japan kallas den oftast boryokudan, "våldsgrupper".

När jag först landade i Tokyo 1982 var yakuza ett synligt fenomen i det japanska samhället, något som förvånade mig storligen. De skämdes inte alls för sig. Man hade ett utpräglat mode där de lägre nivåerna ofta hade kort permanentat hår, mycket skrikiga kostymer och gärna vita lackskor; de syntes lång väg. Man körde stora vräkiga amerikanska bilar (som sedan byttes ut mot Mercedes när man insåg att amerikanska bilar inte längre ustrålade status) och man hade skylt på dörren till det lokala kontoret. Verksamheten handlade mest om olagliga spel, droghandel och "försäkringar" ("betala en månatlig premie så att inget händer med din fina lilla butik").

På 60-, 70- och 80-talen var yakuza ett fenomen som visserligen sågs på med viss rädsla bland folk i gemen men samtidigt så var det japanska polisväsendet positivt inställt då man ansåg att yakuza höll ordning på det vanliga "buset". Idag har dock den bilden radikalt förändrats. Regeringen har infört lagstiftning i syfte att sabotera maffians traditionella verksamhet. Det är nu olagligt att överhuvudtaget ha något att göra med yakuza. Att vara medlem i ett syndikat är dessutom idag lika med svårigheter att leva ett normalt liv ute i samhället. Är man en känd medlem så kan man inte hyra en lägenhet, inte öppna ett bankkonto eller teckna ett mobiltelefonkontrakt för att ta några exempel. Och även om man lämnar yakuza-livet, så anses man vara "kopplad" till syndikatet under fem års tid med samma begränsningar, vilket givetvis gör att det blir svårare att rekrytera nya medlemmar. En annan hämsko är att ledarna i gruppen numera blir juridiskt ansvariga om deras underordnade begår brott.

Allt detta har gjort att antalet yakuza-medlemmar har gått från nästan 200,000 i början av 60-talet till 17,600 medlemmar och medarbetare i de olika syndikaten förra året enligt japanska polismyndigheter. Siffrorna har stadigt dalat de sista 21 åren, 1,200 personer enbart mellan 2024 och 2025. Förutom att det har blivit svårare att rekrytera nya medlemmar, så har maffian samma problem som samhället i övrigt med en allt högre snittålder. Många mafioso är idag fyllda 70 och är så klart inte lika pigga som förr.

Yakuzan finns förvisso kvar, men den håller sig på mattan på ett helt annat sätt än tidigare. Även om det även idag förekommer våldsamheter, oftast mellan olika yakuza-grupperingar, och narkotikabrott, så har man skiftat fokus till bedrägerier, ofta internet-baserat, och faktiskt även legal verksamhet.

På ett av mina gamla vattenhål i mitt omedelbara grannskap så var en annan stammis en äldre herre med ett ovanligt kort lillfinger på ena handen. Han ursäktade inte sin gamla tillvaro som maffia-medlem, utan tyckte bara att det "var en del av livet som jag lämnat bakom mig".

Tokyo-börsen över 60,000 för första gången (om än bara för en kort stund)

Nikkeis börsindex (efter Nihon Keizai Shimbun, Japans största ekonomiska dagstidning) tittade upp en bit över 60,000 för första gången någonsin i morse denna torsdag, delvis på grund av det faktum att vapenvilan mellan USA och Iran förlängs "utan tidsgräns". Men Iran skjuter på fartyg samtidigt som man hävdar att USAs blockad är ett brott mot vapenvilan. Stämningen på börserna är således fortfarande nervös på grund av läget i Mellanöstern och det var många som hämtade hem sin vinst ganska snart här i Tokyo. Just nu ligger Nikkei-index på drygt 58,000.

Dock trevligt med nya höga siffror ändå. Förhoppningsvis blir den psykologiska effekten den att 60,000 nu inte ses som ett tak utan som en milstolpe mot högre höjder.

Häpnadsväckande analog skivspelare från Audio-Technica

Audio-Technica är ett anrikt japanskt märke på hifi-audio-marknaden. Företaget bildades 1962 och har allt sedan dess varit duktiga och stora på de nischer man satsat på. De första produkterna var pickuper för skivspelare och det är fortfarande den viktigaste delen av katalogen. Man är faktiskt störst i världen på pickuper (även om danska Ortofon också hävdar det) men idag är man också framstående på skivspelare, mikrofoner och hörlurar.

I dagarna offentliggjordes denna produkt. Förvisso en analog skivspelare, men av ett slag som man inte riktigt förväntar sig att få se. Den kallas Hotaru, eldfluga på japanska, och den har en del unika egenskaper. Den stora tallriken är i akryl och den "svävar" med hjälp av magneter. Tonarmen är i kolfiber och pickupen är, så vitt jag kan förstå, märkets toppmodell. Vad som sedan är ganska unikt i dagens hifi-värld är att man hittar både förstärkare och högtalare under själva skivspelaren!

Hotaru säljs i en begränsad upplaga av 1000 exemplar till det facila priset av 1,65 miljoner yen, ca 96,000 kr med dagens växlingskurs. Om jag känner mina rika japanska hifi-fantaster rätt, så är den slutsåld ganska snart.

Japanspaningar - en ny sida på bloggen

Denna nya sida, kallad Japanspaningar, kommer att få ett innehåll som till stora delar är bidrag från gamla svenska vänner och bekanta som har en lång historia av liv och arbete i Japan, men som idag bor i Sverige.

Tanken är att jag, som ju i princip är konstant närvarande i Japan, bidrar med “fötterna på den japanska jorden” på den vanliga bloggsidan, och att dessa Japanspaningar kan ge ett delvis annat perspektiv på Japan, sett ur den svenska vinkeln.

Se knappen till vänster här.

Elbilsmarknaden i Japan är lite annorlunda

Volvo visade sin ECC - (Environmental Concept Car) - en hybridbil med både elmotor och gasturbin - på Paris Motor Show redan 1992. Förutom att kaross och inredning var nyskapande för märket, som här övergav den gamla kantiga “sossecontainer”-modellen, så blev det ingen produkt i sig, bara testexemplar. 

Det var Toyota som blev först med en serieproducerad hybrid - Prius - som introducerades 1997 och som nu är inne på sin femte modellgeneration.

Den första generationen Toyota Prius från 1997, världens första serietillverkade hybridbil.

Foto: Toyota Motors

Idag är hybridbilar klart dominerande i Japan. De äger 50-60 % av marknaden, faktiskt. Samtidigt så säljs det bara knappt 3 % helt eldrivna bilar. Utländska aktörer som Tesla och BYD är de som driver marknaden för rena elbilar i dag. Tesla har faktiskt precis överstigit 10,000 sålda bilar i Japan.

Hur kommer det sig att läget ser ut som det gör trots att de japanska bilföretagen äger all behövlig kompetens? Det var ju i Japan man tog fram de första kommersiellt gångbara litium-jon-batterierna.

Några mer eller mindre uppenbara skäl: Dels så är nätet av laddstationer fortfarande ganska skralt utbyggt, och dels så är det svårt med hemmaladdning om man inte bor i villa. Japanen i gemen är en försiktig person som inte vill bli stående någonstans utan möjlighet till laddning och då är det såklart tryggt att kunna åka vidare med bensindrift. Sedan är många oroliga för låga andrahandsvärden med tanke på kostnaden för att byta ett batteri.

Men en av de största orsakerna ligger inte hos kunderna utan hos biltillverkarna och deras underleverantörer. För att ta Toyota som exempel så består gruppen av 17 centrala och stora företag. Sedan finns det då drygt 300 komponentleverantörer därunder och fler än 1000 företag med delvis andra funktioner (försäljning, service, med mera) globalt. Om man har den här typen av upplägg, så är det japanska tankesättet att man är en stor familj som jobbar ihop, och har gjort det sedan länge, En sådan familj kan man inte bryta sönder bara för att en elbil har betydligt färre komponenter än en hybridbil eller en bil med enbart förbränningsmotor. Man går inte och skiljer sig lättvindigt från en partner man haft ett nära samarbete med (och ofta också stora eller totala ägarandelar i) under kanske 50-60 år.Vi har alltså inte ett tekniskt problem utan ett kulturellt/moraliskt sådant.

Den japanska regeringen justerade nyligen sina subventioner nedåt, vilket orsakade en tillfällig svacka i försäljningen av rena elbilar i slutet av 2025. Men i början av 2026 har subventionerna höjts igen (i vissa fall upp till 1,3 miljoner yen, ca 75,000 SEK) för att driva marknaden mot det nationella målet om 100 % elektrifierad nybilsförsäljning till år 2035. Jag är personligen av den åsikten att det kan bli svårt att nå 100% inom bara nio år av alla ovan nämnda skäl.

Nytt rekord för utlänningar bosatta i Japan: 4,12 miljoner i fjol

Enligt den japanska migrationsmyndigheten fanns det cirka 4,125,000 utländska invånare i landet i slutet av december 2025. Siffran innebär en ökning med 356,000 jämfört med 2024.

Av naturliga geografiska skäl så kommer det största antalet från närliggande länder. Kina toppade listan med cirka 930,000 invånare, följt av Vietnam med omkring 681,000 och Sydkorea med ungefär 407,000.

Sverige kommer en bra bit ned på listan, även om antalet svenskar har ökat sista decennierna (manga, anime och annat nördigt är nog en bidragande faktor). Vid utgången av 2024 rapporterades siffran vara 1,971 personer. År 2000 bodde det ungefär 1,000 svenskar i landet och om jag minns rätt så var vi inte fler än kanske 5-600 svenskar i landet på 80-talet.

Vi har givetvis olika typer av utländska invånare. Gruppen permanenta invånare, dit jag får räkna mig, uppgår till cirka 947,000 personer, ingenjörer och specialister är ca 476,000 till antalet och studenterna uppgår till 465,000 personer.

Trenden är glasklar, men smolken i bägaren är att Japan vill försöka begränsa inflödet av utlänningar med nya regler för kostnad för visa, krav på 10 års vistelse innan man kan söka ett japanskt medborgarskap, etc (nu är ju Sverige på väg i liknande riktningar). Som jag tidigare nämnt så rimmar detta illa med den japanska industrins numera kroniska brist på arbetskraft.

Tidig körsbärsblomning i år

Vi har nu årets första körsbärsblomning i prefekturerna Yamanashi, Gifu och Kochi, ca 10 dagar tidigare än normalt. De flesta bedömare menar att det handlar om klimatförändringar, såklart.

Vi har haft "aprilväder" hela vintern här i Tokyo-regionen. Ömsom minusgrader på natten med bara någon enstaka plusgrad på dagen och ömsom nästan 20 plusgrader dagtid. Men nu har läget stabiliserat sig och det känns som om den japanska våren är på ordentlig väg, om inte annat symboliserat av körsbärsträd som blommar så här tidigt.

Här en länk till ett inlägg jag skrev för tio år sedan om japanska prefekturer med en karta där du kan hitta allihopa.