Japan skriver nu på Haag-avtalet om bortrövande av egna barn. Återstår att se om det kommer att göra någon skillnad i praktiken.
En sensor i behån känner av damens puls och om den höjs så kan den tillhörande telefonapplikationen låsa upp behån. Om man inte känner sig en smula upphetsad så förblir behån låst.
En sensor i behån känner av damens puls och om den höjs så kan den tillhörande telefonapplikationen låsa upp behån. Om man inte känner sig en smula upphetsad så förblir behån låst.
När det gäller att uppfinna attiraljer som du aldrig visste att du behövde eller ville ha, är japanerna svåra att slå.
Här har vi årets första aspirant till mega-hit: Behån som inte går att öppna om ägarinnan inte känner äkta kärlek för mannen (eller kvinnan, för den delen) som hon delar säng med!
True Love Tester är det passande produktnamnet.
Brösthållaren innehåller sensorer som mäter hjärtrytmen. Denna siffra skickas sedan till en applikation i din smartphone som analyserar det hela. I det fall hjärtat dunkar tillräckligt mycket för din partner, så öppnas behån automatiskt. I annat fall får han eller hon slita hur mycket hen vill; den förblir obönhörligt låst om känslorna inte finns där.
Eller så lyder i alla fall reklamen för denna ur min synvinkel ytterst onödiga produkt. En produkt som skulle vara ett aprilskämt om det inte vore för att den utvecklats och säljs i Japan - landet där det till synes finns en nischmarknad för precis allt!
Apropå den uppmärksammade delfinslakten i Taiji här i Japan, så måste jag erkänna att jag inte kände till att sådant ägde rum i organiserad form på betydligt närmare ort, nämligen på danska Färöarna. Och man går om möjligt ännu mera barbariskt tillväga. Kolla in YouTube-videon ovan. Men om du är känslig för anblicken av blod, så bör du kanske låta bli. Ordet blodbad har sällan varit mera lämpligt.
Jag måste få stoppa in en passus om genus i detta sammanhang med en kort och enkel fråga: Vad är det som får män att tycka att det är "manligt" att hugga ihjäl försvarslösa djur på det här sättet. Om det vore för att överleva, visst, fullt förståeligt, men det är ju inte det som detta gäller. Det verkar närmast vara något sorts mandomsprov, en företeelse som verkligen säger emot sig själv.
Nu har vi då kommit till avdelningen om hur det funkar mellan utländska tjejer och japanska killar.
Jag ska börja med att säga att det i min bekantskapskrets förhåller sig så att förhållanden mellan utländsk kille/japansk tjej överväger motsatsen med åtminstone 20-1. Jag misstänker att skillnaden faktiskt är ännu större, totalt sett, då de förhållanden jag känner till där hon är utländska nästan uteslutande handlar om svenska tjejer. Varför säger jag så? Jo, för att jag vill mena att svenska tjejer i gemen är mindre upphängda på traditionella genusroller än vad många andra nationaliteters kvinnor kan vara. Ni förstår lite bättre vad jag menar om ni läser hela texten.
Airline Ratings har kommit med sin rankinglista över världens flygbolag sett ur säkerhetshänseende för 2013.
Av de tio flygbolag som får sju stjärnor, den bästa värderingen, så härstammar bara ett från Europa, Virgin Atlantic. I övrigt handlar det bara om Oceanien, Asien och Mellanöstern.
För alla som flyger till Japan och vill flyga japanskt, så är det skönt att veta att All Nippon Airways kvalade in bland de bästa.
Jag flyger oftast ANA när jag flyger inrikes i Japan, men de är inte dåliga på utlandslinjerna heller. Enda klagomålet är kanske att japansk flygplanspersonal är så extremt väl drillad. Allt är perfekt och leendet sitter alltid där det ska. T o m värdinnornas agerande sinsemellan är repeterat! Det kan uppfattas som lite stelt för en svensk som är mera van vid lite "hoppsan-hejsan-det där blev ju lite fel, haha" som man kan uppleva med SAS och andra västerländska flygbolag.
Fruar som retar sig över sina makars egenheter finns över hela världen.. Det som irriterar är kanske också relativt universellt, eller?
Om du är på väg att skaffa dig japansk fru, så har du här lite statistik som visar vad du kanske bör tänka på för att inte i onödan göra er relation jobbigare än den behöver vara. Det är marknadsundersökningsfirman Neo Marketing som sammanställt en rapport efter att ha intervjuat 200 japanska gifta kvinnor..
Alltså, vilka saker är det hos makens beteende som irriterar hans fru i Japan?
ANA- All Nippon Airways - Japans största flygbolag, släppte en lite egendomlig reklamfilm härom veckan.
Det är två män som föreställer två typiska företagskillar som står på Hanedas flygplats (Tokyos Bromma) och ska iväg åt varsitt håll. Dialogen är på engelska med japansk textning.
Man pratar först om att det ju numera går väldigt många flyg till utlandet från Haneda. Helt plötsligt säger den ena: “Vill du ha en kram?” varpå den andre ser lite frågande ut men säger ingenting.
I den takt som den japanska delfinslakten blir känd, desto kraftigare blir protesterna. Bild: WikiMedia Commons
I den takt som den japanska delfinslakten blir känd, desto kraftigare blir protesterna. Bild: WikiMedia Commons
Japan är som bekant ett örike, och som sådant har japanerna givetvis i alla tider käkat allt det ätbara man kunnat fånga i havet. Under många år var det största och mesta man kunde fånga valar (när min fru var liten, var valkött det absolut vanligaste köttet i den japanska skolmaten), men det blev politiskt ganska svårt när världens samlade expertis (minus den japanska) kom fram till att många valarter hotades av utrotning. Japan fångar fortfarande val, men enbart i “forskningssyfte”, vilket kanske förklarar varför man kan hitta valkött här och var på krogarna här i stan.. (den norska valfångsten är också en fråga… som jag lämnar därhän här på grund av bristande kunskap)..
Valar är nu en sak, men en sak som nog kan anses vara ännu värre, åtminstone ur PR-synvinkel, är Japans mindre kända fångst av delfiner. Den är visserligen mycket begränsad, i princip sker den i organiserad form bara i Taiji-bukten i södra Wakayama, men den har trots det numera fått blickfånget på sig, mycket tack vare dokumentärfilmen The Cove.
Vad som händer är att hundratals delfiner drivs in en mindre bukt, där de hägnas in med nät. Sedan väljer man ut de vackraste exemplaren för försäljning till akvarier, medan många av de andra (men inte alla, som om det vore en förmildrande omständighet) slaktas för det goda köttets skull.
Visserligen förstår jag att man i gamla tider fångade och åt precis allt ätbart man kom över, och att man inte hade lyxen att avstå från vissa djur för att de var mera intelligenta än andra (och var ska man då egentligen dra gränsen?), men det är ju idag ingen som riskerar svält om man slutar upp med det hela; möjligen är det ett litet problem för den lokala ekonomin.
Man ska för rättvisans skulle påpeka att detta faktiskt händer i andra länder också, men där har staterna gjort mer för att kväsa aktiviteten.
Fiskerinäringen i Japan är världens största och därför givetvis en mycket viktig del av ekonomin, vilket kanske förklarar varför japanska politiker helst inte gör sig ovän med fiskeriet. Därför bråkar man inte om några hundra delfiner per år..
Vad som är annorlunda i år, är att nyblivna ambassadören för USA i Japan, Caroline Kennedy, öppet protesterat mot delfinslakten, och nu har även Yoko Ono, John Lennons änka, gett sig in i debatten med mycket klarsynta kommentarer.
Här en video från CNN om det hela.
JAPANBLOGGEN
Efter drygt 40 år i och med Japan berättar vi här om allt som gör Japan till ett av världens mest fascinerande länder. Allmänna råd och tips, resor, platser, människor, upplevelser, design, teknik och lite ekonomi och politik.
NU 1191 INLÄGG
Klicka för mera information!
