Megastaden Tokyo har relativt sin storlek mycket få nya smittofall, men nödläget ligger kvar ett tag till här och i sju andra prefekturer.
Foto: Philippsaal via Pixabay
Premiärminister Shinzo Abe väntas under dagen meddela att Japan nu lättar på nödläget i 39 av landets 47 prefekturer. De prefekturer som förblir på nödlägeslistan är Tokyo och dess grannprefekturer Kanagawa, Saitama och Chiba samt Osaka, Hyogo, Kyoto och Hokkaido.
Den faktor som avgör om ett område ska nödlägesklassificeras är antalet nya smittofall under den föregående veckan; hamnar siffran på 0,5 eller färre fall per 100,000 personer så tas nödlägesstämpeln bort. Myndigheterna kommer att göra en ny bedömning den 21:a maj.
Tokyo har sista veckan uppvisat färre än 50 nya smittofall per dag. Stadens totala covid-19-relaterade dödstal är 196. Samma siffra för hela landet är nu 696 (3,460 i Sverige).
Även om nödlägesknappen slås av så rekommenderar myndigheterna att befolkningen även tills vidare håller det sociala avståndet, undviker att samlas i större grupper, behåller ansiktsmaskerna på utanför hemmet och tvättar händerna ofta och noggrant.
SKILLNADER MELLAN SVERIGE OCH JAPAN
En läsare frågade vad jag anser om förhållandet mellan invånarantal och dödstal i Sverige respektive Japan. I Japan är förhållandet i nuläget ca 0,55 dödsfall per 100,000 invånare medan Sveriges siffra är ca 32 dödsfall per 100,000. Sverige har med andra ord ca 60 gånger fler dödsfall per capita. Detta trots att Japan i normala fall har ett stort flöde av människor resandes till och från Kina, troligen betydligt större än det Sverige har.
Det intressanta är att båda länderna har valt att inte vara överdrivet restriktiva. Man har helt enkelt gett befolkning och affärsidkare rekommendationer att följa. Den stora skillnaden, om man frågar mig, är i vilken grad människor har följt dessa föreskrifter och hur detta är påverkat av respektive kulturer.
Jag tror att den stora skillnaden dels handlar om att japaner är “lydigare”; man är relativt sett mera auktoritetstroende än svenskarna och gör som man blir ombedd av myndigheterna; efter nödlägesannonseringen har folk verkligen tagit sig samman och undvikit krogbesöken (och krogarna håller stängt alternativt särar på matplatserna alternativt går över till enbart hämt- eller leveransmat), och dels handlar det om sedan länge invanda mönster. Japaner har ofta ansiktsmask när man är förkyld eller har hösnuva (på sjukhusen är det nästan det normala att alla sköterskor har mask hela tiden), man tar inte på varandra titt som tätt om man inte har ett intimt förhållande med någon, och man tar alltid av sig skorna vid ytterdörren när man kommer hem till sig själv eller till någon annan. Att japanen i gemen är även normalt sett rädd för att bli sjuk gör också att man är noga med hygienen. Allt sammantaget ger det hela en situation där det råder mindre risk för smittspridning.
