Köpa resväska i Tokyo

Jag märkte att några läsare hade sökt på ordet “resväska” här på bloggen. Att fråga var man bör gå för att köpa en resväska är ju relevant, då det inte alltför sällan händer att besökare köper på sig mera prylar än de först planerat. Soja, miso, risvin och andra mer eller mindre flytande varor tar både plats och väger en del samtidigt som andra gärna bunkrar upp med kläder eller elektronik som inte saluförs utanför landet i Europa (eller är billigare här).

På de flesta större varuhus finns det väskor med fina märken på, och dessa kostar nog ungefär som i Europa eller mer, så vi utgår här ifrån att läsaren är ute efter en billigare väska utan känt märke som ändå kan vara både stabil, praktisk och snygg.

DON QUIJOTE

Don Quijote (uttalas Don Kihååte på japanska, förkortas ofta till bara Donki) är en större kedja med varuhus med, uppriktigt sagt, en förbaskad massa prylar; från snorbilliga saker i plast från Kina till Rolex-klockor och allt däremellan. Väskorna man säljer är nästan utan undantag okända kinesiska märken, men de vi har köpt här har varit problemfria och mycket prisvärda. En hård väska i “snygg plast” i kabinstorlek kostar mellan ca 6,000 och 10,000 yen, dvs mellan drygt 400 och drygt 700 kr.

Donki finns lite varstans; här kan du klicka dig fram till en butik nära dig.

AMEYOKO

Ameyoko är en handelsgata som sträcker sig utmed Yamanote-linjens spår mellan stationerna Ueno och Okachimachi. Här finns ca 400 butiker som säljer en intressant blandning av fisk, kläder, skor, smycken och väskor. Intressant även för den som vill insupa lite efterkrigsatmosfär, då de flesta butiksgator liknade denna innan snabbköpen och varuhusen tog över en stor del av kommersen.

YODOBASHI

Yodobashi är en stor kedja med hemelektronik, men då man säljer en hel del av detta till turister så har man smart nog insett att man även bör sälja resväskor. En av de största butikerna i kedjan ligger i “Electric Town” - Akihabara. Här kan du köpa det senaste inom elektronik och optik och kanske också besöka ett maid café. Kan med fördel kombineras med Ameyoko, då Akihabara ligger bredvid Okachimachi utmed Yamanote-linjen.

TOKYU HANDS

Tokyu Hands är en del av den stora Tokyu-gruppens kedja av butiker och hotell (Tokyu, som uttalas Tååkjuu, driver också ett av huvudstadens större järnvägsnät). Det kan beskrivas som ett japanskt Clas Ohlson, fast med ännu större bredd på sortimentet. Här säljer man resväskor av både billigare och dyrare sort. Två av de större varuhusen i kedjan finns i Shibuya och i Shinjuku.

Kom ihåg att ha med dig passet, då man då drar av momsen direkt när du handlar, Det är inte möjligt i alla butiker, men numera i ganska många, framför allt i de mer kända stadsdelarna; det brukar vara tydligt skyltat om att man säljer momsfritt.

Med eller utan moms i Japan

Idag har vi en momssats på 8% i Japan. Skatten infördes 1989, då 3-procentig, efter ett decennium av politisk strid, och den höjdes först till 5% 1997 och nu sist till 8% 2014. En höjning till 10% skulle ha skett 2015, men det har skjutits upp av rädsla för en konsumtionshämmande effekt, och just nu är höjningen satt till att ske hösten 2019. Vi får se hur det blir med den saken. På japanska heter skatten 消費税, shouhizei (shååhizee), vilket blir “konsumtionsskatt” på svenska.

Ett praktiskt problem med konsumtionsskatten för konsumenten, är att det inte finns någon regel som anmodar butiken att inkludera skatten i priset på prislappen eller hyllkanten. Beroende av butik, så kan alltså skatten vara antingen inkluderad eller exkluderad i det angivna priset. Är man inte medveten om detta, så kan det hända att man blir förvånad när man kommer till kassan och summan slutar 8% högre än väntat. För att undvika dessa överraskningsmoment, och i värsta fall stå där med för lite kontanter, vill vi rekommendera att du lär dig dessa tecken:

Detta är zeikomi (uttalas zeekåmi), vilket betyder “skatt inkluderad”. 

Och detta är zeinuki (zeenuki), vilket då blir motsatsen, “skatt exkluderad”, vilket då innebär att skatten läggs till i kassan. En variant ser ni här nedan, där man helt enkelt skriver "plus skatt" efter priset.

Ganska bökigt och ett av flera exemepel på hur Japan ibland visar upp sin mindre pragmatiska sida.

Nordkoreanska missiler över Japan (och Donald J Trump)

Det har flugit nordkoreanska missiler, förvisso på mycket hög höjd, över norra Japan vid två tillfällen sista tiden. De har kraschat ner i Stilla Havet på andra sidan ögruppen. Larmen har gått i relevanta landsändar, men inget har ramlat ned på japansk mark. Nordkorea har med detta velat visa USA att man minsann kan nå de amerikanska baserna på Guam med missiler om man så vill.

Stämningen i Japan är trots detta stoiskt lugn. Japaner, som drabbas av jordbävningar, tsunamis, jordskred, tyfoner, översvämningar och vulkanutbrott, är vana vid att hålla sig i ett sorts permanent beredskapstillstånd. Man är också vana vid Nordkoreas tidvisa försök att intimidera sina fiender, dit Japan förvisso räknas. Man är just på grund av förekomsten av naturkatastrofer ett fatalistiskt tänkande folk som helt enkelt menar att “händer det så händer det”. En jordbävning kommer utan förvarning, men en inkommande missil hinner man åtminstone varna folk för. Problemet är dels att flygtiden är mycket kort; under tio minuter då det bara är ca 130 mil mellan Pyongyang och Tokyo, och dels att det till skillnad från Seoul inte finns något system med färdigställda skyddsrum; folk i storstäderna har underjordiska garage eller T-banan att ta sin tillflykt till, men utanför dessa betongstäder så är de flesta hus byggda i trä och utan källare. Ingenstans att ta skydd, med andra ord. Därav den något motsägelsefulla tendensen att inte oroa sig för något man ändå inte kan värna sig emot.

Vad som skiljer dagens situation från den generella hotbild som funnits ända sedan Koreakriget (som ju fortfarande inte är formellt avslutat), är att Kim Jong Un fått en motspelare i Washington som i mångt och mycket är en äldre kopia av honom själv. En innerst inne djupt osäker, narcissistisk, okänslig och bufflig besserwisser. Trump är dessutom en ytterst okunnig människa som inte läser vare sig böcker eller rapporter från de underrättelsetjänster som kan bistå med senaste nytt från hela världen; en person som hellre tror på Fox & Friends eller hans mer eller mindre verklighetsfrånvända anhängare på Twitter än de professionella rådgivare han har tillgång till. Han står inte högt i kurs hos den japanska allmänheten då hans okunnighet och instabila agerande utgör ett stort och oroande frågetecken i detta spel mellan två kärnvapenmakter. Många japaner är dessutom oroliga över att premiärminister Abe och hans högerlutande falang använder sig av oroligheterna för att begränsa yttrandefriheten i Japan.

Vad den japanska staten bävar inför är inte i första hand missiler som avfyras mot Japan (eller landar här på grund av bristfälliga styrsystem), utan den förmodat stora mängd flyktingar som skulle söka sig hit från den koreanska halvön ifall en väpnad konflikt skulle bryta ut. Kina bävar inför samma sak på den norra sidan, och dessa båda länders rädsla för kostnader och social oro med en plötslig och stor flyktingvåg är väl något man hoppas kan göra att båda länderna gör vad de kan för att hålla Trump borta från atombombsknappen och hålla även Kim hyfsat lugn.

Japaner växer i storlek

Det finns ju en gammal nidbild av japaner (eller av asiater i gemen) där de porträtteras som små, gula och snedögda. Det är givetvis en grovt rasistisk karikatyr från andra världskriget och dessförinnan som på de flesta håll ersatts av en mera nyanserad bild där de inte har gul hy och inte har speciellt sneda ögon (ögonformen varierar kraftigt). Att de är småväxta är dock något som varit svårt att säga emot, men även detta har börjat ifrågasättas på senare tid. Att man sitter på stolar istället för på golvet är något som påverkar längden enligt vissa, och att en förändrad kost också gör sitt till är nog ovedersägligt. Hur som helst så kan vi här berätta om det mest uppenbara beviset för att japaner vuxit i både längd och omfång de sista 30 åren.

När denne bloggare först anlände till Japan 1982 fanns det i princip bara en storlek för vuxna. Det brukade stå M eller Free på etiketten. Denna “free size” var en sorts snittstorlek som passade de flesta japaner. Allt eftersom åren gått, så har antalet storlekar ökat från denna stackars enda (som jag då, då jag vägde 30 kg mindre än jag gör idag, endast kom in i med viss tvekan) till ett mer än tillräckligt stort urval. Idag kan vi här ovan se ett klipp från klädjätten Uniqlos webbsajt, där urvalet storlekar är minst sagt generöst: allts från XS till 4XL, eller XXXXL som det kanske skulle beskrivas i Sverige; hela åtta olika storlekar.

Detta handlar förvisso även om att antalet utländska turister ökat dramatiskt i antal sista åren, och att Uniqlo blivit ett favoritmärke även hos utlänningarna. Billiga och bra grejer som gör att man kan resa till Japan med en relativt tom resväska för att sedan fylla på med det man behöver på närmaste Uniqlo-butik.

Men faktum kvarstår: japanen har vuxit till sig. Att killar når 180 cm och tjejer når 170 eller mer är inte längre abnormalt. Försäljningen av högklackade skor kommer med andra ord att minska i Japan och som lång utlänning behöver man kanske inte längre kröka rygg lika mycket som förr för att pussa sin japanske partner.

Mera analogt från Japan

Bara för ett par år sedan var det i princip lögn att hitta en analog skivspelare i en vanlig hemelektronikbutik i Japan. Idag har nästan alla större tillverkare återigen en eller flera skivspelare i sortimentet. LP-skivor säljer i större antal än på mycket länge och det känns som om marknaden kan komma att polariseras åt två håll: digital strömning av musik å ena sidan och analog, fysiskt lagrad musik å den andra. Härom veckan, när hustrun körde en av sina “svensk fika”-workshops på ett stort varuhus i centrala Tokyo, så hölls det ett evenemang på just temat analog audio på samma våning. Där fanns ett stort antal LP-skivor till försäljning och ett antal skivspelare var också uppställda till beskådning och avlyssning, däribland ovanstående skapelse från Teac.

Det handlar om en riktig allt-i-ett-anläggning med skivspelare (som klarar 78-varvare!), kassettbandspelare, AM/FM-radio, förstärkare och högtalare i samma låda. Dessutom en CD-R-spelare som alltså både kan spela av vanliga CD-skivor och spela in CD-skivor från de analoga källorna. Man kan även ansluta externa analoga ljudkällor och det går att koppla upp det hela till ens dator om man så vill.

Detta är absolut ingen hi-fi på hög nivå, men en kul och kapabel produkt för den som kanske framför allt vill överföra sin gamla analoga musiksamling till ett digitalt format.

Smärtfritt internet under hela din Japan-vistelse

För den utländske besökaren har Japan tills ganska nyligen varit ett land där problemfritt trådlöst internet endast fanns på hotellet (och ibland inte ens där, då framför allt många hotell på landsorten fortfarande bara har internet via kabel).

Idag finns det en uppsjö av alternativ som gör att du kan ha tillgång till internet även ute på stan. Det finns en hel del gratis wifi, som dock kan kräva en kod för att komma igång och vara uppsplittrad på en radda olika geografiska noder - de är dessutom relativt sett få jämfört med t ex Sverige; det finns “gratis” wifi som kräver att du köper något, på t ex McDonalds eller Starbucks, som dessutom i Donkens fall spärrar din tillgång efter en timme. Sedan finns det SIM-kort att köpa, men detta begränsar dig då till den apparat du installerar SIM-kortet i, så tillvida att du inte kör telefonen som ett modem till de andra apparaterna, men där får du då möjligen besvär med att den tillgängliga bandbredden inte räcker till.

Om du vill ha konstant tillgång till internet till både dator, telefon och/eller platta, så vill vi rekommendera att du hyr en så kallad wifi-router; en liten dosa som kopplar upp sig på det japanska mobilnätet och sedan levererar internetuppkoppling till alla dina prylar på en gång. Vi har prövat en tjänst som går under namnet Ninja Wi-Fi, och den fungerar väldigt bra. Man hyr det hela för knappa 1000 yen per dygn (drygt 70 kr idag) och om du hämtar upp och lämnar apparaten på flygplatsen så tillkommer inget annat (om du inte vill ha försäkring eller reservbatteri då det då tillkommer en blygsam avgift). Du kan också få den levererad till hotellet eller annan plats för bara 500 yen. Ingen “startavgift” och ingen avgift beroende av datamängd. Du kan ringa till vanliga telefoner via program som Skype eller Line. Enda nackdelen är att du inte kan ta emot vanliga telefonsamtal om du inte har ett Skype-nummer för det ändamålet.

View fullsize

Prylarna i grundpaketet.

Om du är här med familjen och alla vill använda sina respektive uppkopplade prylar samtidigt, så blir det totalt sett en blygsam utgift då alla har konstant tillgång hela tiden routern är påkopplad och hyfsat nära (15 meter med fri sikt är inga problem).

Det hela är mycket enkelt att sätta igång och använda. Bara att slå på routern och låta den starta upp. När din telefon eller annan apparat visar routerns namn i förteckningen över tillgängliga nät, så knappar du in lösenordet och sedan är det bara att surfa, maila, ringa eller instagramma hela dagen lång. Batteriet bör räcka hela dagen, men du kan alltså hyra ett reservbatteri för en svensk tia om dagen. Annars laddar du bara routern med den medföljande nätadaptern på hotellet över natten.

Nämnas bör att man fram till den sista augusti delar ut ett antal rabattkuponger på några större japanska butikskedjor till alla som hyr en router.

För transparensens skull så ska vi tillägga att Japanbloggen får några procent på den avgift du betalar, så du kan alltså samtidigt ge denne tacksamme bloggare några kronor till kaffet.

Du kan nå Ninja Wi-Fi för att läsa mera och beställa din trådlösa router via länken här bredvid. Bokar du via länken här på Japanbloggen får du dessutom 10% rabatt på priset.

Om du använder dig av Ninja WiFi får du väldigt gärna höra av dig med en kort kommentar, positiv eller negativ.

MUJI blir hotell i Ginza

MUJI, eller Mujirushi Ryohin som namnet skrivs i sin helhet (無印良品 - Inget Märke Bra Vara), är ett av Japans största butiksmirakel de sista 40 åren. Det startade som ett in-house brand på snabbköpskedjan Seiyu 1979, precis som nästan exakt jämngamla Konsums Blåvita, och fick sin första egna butik 1983. Idag har man drygt 300 butiker i Japan och drygt 350 butiker utanför hemlandet. I dessa säljer man fler än 7,000 olika produkter.

Nu tar man nästa steg i sin utveckling. Man kommer att öppna sitt första MUJI HOTEL i Tokyos Ginza-distrikt våren 2019. Det blir en tio våningar hög byggnad med märkets största egna butik någonsin på de första två våningarna, andra butiker och restauranger på våningarna tre, fyra och fem och sedan själva hotellet på sjätte till och med tionde våningen. Hotellet kommer givetvis att genomsyras av MUJIs genomarbetade men ytterst sparsmakade estetik och självklart kommer möbler, belysning och övrig utrustning i rummen att vara genomgående MUJIs egna produkter.

Då MUJIs produkter håller en mycket rimlig prisnivå, så förväntas även hotellet få överkomliga rumspriser. Med tanke på det extremt centrala läget så kan vi nog utan risk slå vad om att det kommer att vara nästan konstant fullbokat.

Ryohin Keikaku, bolaget bakom MUJI, säger redan nu att man planerar för två hotell i Kina. Att man kommer att expandera i Japan är nog utan tvekan klart, då behovet av hotell bara ökar hela tiden. Sedan får vi se vad man tänker sig vad gäller världen utanför Asien. Vem vet, vi kanske får MUJI-hotell även på närmare håll än så vad det lider.

UNIQLO till Sverige?

Vi har svenska vänner och bekanta som i princip inte har med sig några ombyteskläder när de kommer till Japan. Istället köper de det som behövs på närmaste Uniqlo-butik direkt efter ankomst (Uniqlo har butik ute på Narita redan). Maken till prisvärda och tidlösa kläder finns det nog nämligen inte. En pikétröja av god kvalitet kostar ca 170 kronor, och halva det priset om det är realisation. Denna bloggares "Steve Jobs"- eller "Albert Einstein-garderob" (de var ju båda kända för att nästan bara ha flera exemplar av samma plagg i garderoben för att slippa tänka på klädval) är faktiskt till stora delar Uniqlo: tröjor, kalsonger och strumpor kommer nästan uteslutande därifrån. Undantaget är jeansen som kommer från likaledes japanska Edwin.

Nu ryktas det - igen - om att Uniqlo är på väg till Stockholm. Man har sedan länge en förkrossande stor marknadsandel i Japan, så enda sättet att fortsätta att expandera är att etablera sig utomlands, vilket man också aggressivt gjort sista decenniet. Stötestenen i Stockholmsalternativet har varit problem med att hitta rätt lokal, dvs centralt och stort. Nu kanske man har hittat rätt i form av Sverigehuset mittemot NK, där Illums Bolighus ska flytta ut nu i augusti.

Utan tvekan kommer Uniqlo att fungera bra på Sverigemarknaden. Enkelt, snyggt och bra kvalitet till ett lågt pris. Om det nu inte strular med Vasakronan, som äger Sverigehuset.

En lite längre artikel om detta hittar du i Veckans Affärer här.