Illustration av hur isolerat Nordkorea är

Vi visade här hur kolsvart det är i Nordkorea på natten. Det är elransonering och elavbrott varje dag. Rinnande vatten finns bara på morgonkvisten och det lär inte vara speciellt varmt på vintern inomhus. Alla, som inte är hjärntvättade, skulle flytta därifrån om de kunde. I princip ingen vill flytta dit.

Den här bilden visar på ett väldigt uppenbart sätt hur intensiva förbindelserna är mellan Kina, Sydkorea och Japan är. Illustrationen visar båttrafiken länderna emellan, och som ni ser så går det väldigt få fartyg mellan Nordkorea och resten av världen.

Man undrar i sitt stilla sinne om det inte skulle kunna gå att få bukt med detta hemska statsskick. Nordkorea är alltid väldigt aktuellt i ett Japan där det finns många koreaner (ättlingar till de koreaner som forslades hit som billig arbetskraft före och under kriget) som även i Japan delat upp sig i ett syd- och ett nordläger. Det snackas en hel del i folkmun (och i viss media) om hur nordlägret skickar pengar till Nordkorea, spionerar på Japan och hur man konspirerar (eller i alla fall konspirerat) mot Japan med ett antal kidnappningar av japaner som förts till Nordkorea för indoktrinering och tvångsarbete som ett slags spioner mot sitt hemland.

Jag tycker mest synd om det nordkoreanska folket som är de som fått lida med detta i över 60 år. Svält, fångläger, tortyr och arkebuseringar. Plus den extremreligiösa tron på farfadern, fadern och sonen Kim som landets självklara ledare. Man önskar att det fanns ett sätt att orsaka systemets kollaps utan förlust av människoliv. Möjligheten för en slags nordkoreansk Gorbachev att komma till makten lär dock vara extremt liten.

K-cars - charmiga japanska minibilar

K-cars, Japans klass av pyttesmå bilar, har fått sitt namn från kei (軽), tecknet för "lättviktig". Det är bilar som har starka begränsningar vad gäller format och motorvolym, men man får i gengäld en bil som är lättkörd, mycket bränslesnål och dessutom belönad med låg skatt och försäkring (även om skatten chockhöjdes härför leden med 50% så handlar det fortfarande om bara drygt 700 kronor per år).

View fullsize

HONDA N-WGN - liten på utsidan, stor på insidan.

Hela 40% av den japanska bilparken består av K-cars, och det är kanske inte att undra över då de ofta kostar bara hälften av vad en större bil betingar. Begåvade med riklig utrustning så kostar de flesta modellerna ändå inte mer än 60,000 - 90,000 kr. De är också uppskattade för att de är extremt lättkörda med minimal vändradie, något som är viktigt inte minst på landet med sina smala bergsvägar. K-cars är speciellt populära hos de kvinnliga förarna; 2 av 3 K-cars körs av en kvinna.

Små och billiga bilar behöver inte vara tråkigt formgivna; faktum är att flera av mina designfavoriter bland dagens japanska bilar är just K-cars. Du ser några av dem här på sidan.

Daihatsu Mira Cocoa - gullig och praktisk; en hit bland många japanska damer.

View fullsize

Väldesignad och praktisk inredning.

NHK World, det japanska statliga TV- och radiobolagets engelskspråkiga satellitkanal, har gjort ett specialprogram om just K-cars som är en bra sammanfattning om vad dessa små fyrhjulingar betytt och betyder för Japan och dess ekonomi:

Japan har världens bästa varumärke (Sverige fyra)

Futurebrand är en stor konsultbyrå i byggande och design av varumärken med kontor i 22 städer världen runt. Man har precis släppt en rapport vid namn Country Brand Index 2014-2015. Där rankas de 20 länder man anser ha de starkaste och mest attraktiva varumärkena. 

På senare tid har det blivit allt mer uppenbart hur viktigt det är för länder att vårda sina varumärken (det finns dock länder vars ledning inte alls inser att detta borde vara en prioriterad fråga; det är ingen fråga alls för många länder - inget nämnt och inget glömt). Omvärldens syn på ett land påverkar ju i allra högsta grad ett lands förmåga att dra till sig investeringar, turister och kunder för exportvarorna. Ett dåligt skött varumärke kan alltså i högsta grad påverka ett lands hela ekonomi i en tråkig riktning.

View fullsize

Futurebrand har rankat länderna efter hur många poäng man får inom sex olika områden: Kännedom (hur väl känner folk till landet och dess erbjudande?), familjäritet (vad tänker man på när man hör ett lands namn?), associationer (hur högt eller hur positivt värderas landet vad gäller värdesystem, livskvalitet, potential för affärer, arv och kultur, turism och produktkvalitet?), preferenser (kan man tänka sig att åka till landet?), övervägande (i hur många fall åker man faktiskt till landet eller påbörjar en affärsrelation?) och rekommendation (rekommenderar man ett besök till landet till släkt och vänner?).

OCH - Japan blev etta. Varför? Ja, ni kan själva se här vilka nyckelord som enkäten som rapporten baseras på visar. Teknik är helt klart det man först associerar med Japan, följt av kultur, respekt, mat och skönhet (om jag tyder det hela rätt) och det tror jag är en bild som stämmer.

Sverige kom på en hedrande fjärdeplats bakom Japan, Schweiz och Tyskland. 

Ni kan ladda ned hela rapporten här.

Roppongi - trevlig men ibland farlig stadsdel i Tokyo

De flesta som intresserat sig för Tokyo har nog hört talas om stadsdelen Roppongi. Den har en speciell attraktionskraft på just utlänningar, då det är den sedan länge mest utlänningstäta stadsdelen vilket innebär att många japaner man möter är hyfsat duktiga på att prata engelska. 

Orsakerna till den relativa utlänningstätheten är flera. Det finns dels många ambassader i området, då det ligger relativt nära de japanska regeringsministerierna (både USAs, Spaniens och Sveriges ambassader ligger relativt tätt tillsammans nära det berömda Hotel Okura), och dels så har många utländska företag, framför allt inom den finansiella sektorn, sina kontor här. Detta gör att det finns osedvanligt många relativt "utlänningsvänliga" krogar, barer och klubbar, vilket givetvis gör att ännu fler lockas hit.

Utlandskopplingen är inte ny. Den amerikanska armén hade sitt högkvarter här under ockupationsperioden 1945 - 1952, och man kan med fog säga att Roppongi under den tiden karakteriserades av två väldigt olika men väl synliga gestalter: amerikanska soldater och japanska prostituerade. Även om det inte finns någon synlig gatuprostitution idag (prostitution är i princip förbjudet sedan 1956), så vilar fortfarande den stämningen kvar i området, framför allt kvällstid; många utlänningar, varav de flesta män, och många japanska unga damer som jobbar på de många klubbarna och barerna och därför klär sig något mera provokativt än de skulle göra om de gick till kontoret.

Nattlivet i Roppongi kan vara förföriskt lockande, men gå bara på ställen utan inkastare!

Foto: Wikimedia Commons

Roppongi har många trevliga detaljer. Moti är en fantastisk indier som funnits här sedan tidigt 80-tal; deras Butter Chicken är superb! Nästan vägg i vägg ligger Aoyama Book Center, där du kan hitta en stor mängd utländska tidskrifter ifall du blir trött på att försöka översätta japanskan överallt (plus en stor samling böcker med fokus på konst och design). Går man stora gatan mot väl synliga Tokyo Tower, så har man efter fem minuters promenad designbutikskomplexet AXIS på höger hand; väl värt ett besök för den designintresserade, även om det mesta handlar om västerländsk design. Knivmärket GLOBAL har sin flagship store här.

De två stora skyskraporna Roppongi Hills och Tokyo Midtown är två fascinerande bjässar till komplex med butiker och gallerier på hög nivå. På Midtown finns också The Ritz Carlton om du känner för att bo riktigt bra (rummen börjar på drygt 3,000 SEK per natt för ett dubbelrum).

TOKYO ÄR EN MYCKET SÄKER STAD - MEN........

För några år sedan hade jag en gammal god vän på besök i stan några nätter. Han bodde på Okura med en delegation från Sverige som var här för att skriva under ett syskonstadsavtal med en stad nära Tokyo. Vi skulle träffas några dagar efter hans ankomst, så jag blev lite förvånad när han ringde mig på mobilen redan första kvällen. Han frågade först om jag kunde ta ut pengar på mitt bankomatkort vid denna sena timme och det svarade jag jakande på. Nästa fråga var om jag kunde låna honom 300,000 yen (ca 19,000 kronor)en vecka eller så! När jag tyckte "vafalls!?" berättade han att han hade två stora mörkhyade män på sitt hotellrum just nu och att hans utländska VISA-kort inte funkade i hotellets bankomat. Han hade gått in på en bar i Roppongi (som han blivit vänligt men bestämt inföst på av en av de två männen som nu stod i hans hotellrum) där han hade druckit både mousserande vin och vodka tillsammans med två trevliga och uppenbarligen ryska damer. När han ville betala fick han räkningen med ovanstående summa.

Lärdomen av detta är att det finns ett antal klubbar och barer i Roppongi som man bör undvika. Grundreglerna är fyra: 1) Nonchalera infösares inbjudan; 2) lämna stället utan att beställa om du inte ser några priser angivna i en drinkmeny, och 3) får du en bardam bredvid dig som häller upp din drink och konverserar med dig, räkna med att det kostar en bra slant (3,000 kr per person är inte ovanligt - utan mat!). Regel 4 är den jobbigaste att skriva, för den lyder "undvik barer som inte drivs av japaner". Jag vill absolut inte dra alla över en kam här, men en orsak till problemen i Roppongi är att polisen inte gör något, då det oftast handlar om "utlänningar som lurar utlänningar", dvs inget högprioriterat problem. Så ha regel 4 åtminstone i åtanke.

En oroande tendens på senare tid är också att du kan löpa risk att bli drogad på de mera suspekta barerna. Det har gått så långt att amerikanska ambassaden har gått ut med ett offentligt meddelande till sina medborgare i landet där man varnas för att gå ut och dricka i Roppongi. En bekants bekant vaknade upp i en portgång klockan tre på eftermiddagen efter en glad kväll i stadsdelen, utan plånbok och telefon. Ingen vanlig fylla, med andra ord. Att riskera plånbok och telefon är en sak, men tänk på att du riskerar mer än så om du är kvinna.

Slutsatsen är alltså att Roppongi är en trevlig och helt ofarlig stadsdel på dagtid. Den kan vara lika trevlig och ofarlig på kvällen också, men med vissa viktiga undantag.

Går du till etablerade krogar och barer med väl synliga och rimliga priser (tolerera inga priser som överstiger det du skulle betala i Sverige för öl, vin eller starksprit), så har du inget att frukta.

Är man i det generella området kring Roppongi, skulle jag föreslå att man istället går och äter och dricker i till exempel Ebisu, två stationer från Roppongi på t-bana Hibiya Line. Där är det både generellt sett godare, men också billigare och mera "japanskt".

Peach Aviation - en uppstickare på den japanska lågprisflygmarknaden

Är man intresserad av att resa samtidigt som man inte har en obegränsad budget, är de senare årens kraftiga ökning av lågprisflyg ett trevligt fenomen. Här i Japan, där lågprisflyg knappt fanns med i vokabulären för bara ett decennium sedan, har tillväxten varit snabb. I ett Japan där reallönerna har stått still eller t o m sjunkit sedan den gigantiska ekonomiska bubblan sprack 1991, är de flesta mycket glada för att reseräkningen kan hållas i schack. Idag är det ofta billigare eller betydligt billigare att ta flyget än att åka Shinkansen, framför allt om du är ute och bokar någon månad i förväg.

Ett flygbolag vi inte nämnt tidigare heter Peach Aviation. Företaget är samägt av ANA (All Nippon Airways) och ett investmentbolag baserat i Hong Kong och det bildades så sent som 2011. Man har sin huvudbas på Kansai International Airport utanför Osaka. Basplaceringen är en stor fördel för dig som bor i Kansai-området eller ska flyga till eller från Osaka. Mindre bra om du bor i Tokyo. Enda destinationen från Tokyo är Osaka.

Inom landet flyger man på tio olika flygplatser: Kansai International (oftast benämnt kankuu på japanska, förkorning för Kansai Kokusai Kuukou - Kansai International Airport), Shin-Chitose (Sapporo), Sendai, Narita, Matsuyama, Fukuoka, Nagasaki, Kagoshima, Naha (Okinawa) och Ishigaki.

De internationella linjerna utgår alla från antingen Kansai eller Naha och går då till Incheon (Seoul), Gimhae International (Busan, Korea), Hong Kong International (från februari 2015), Taoyuan International (Taipei, Taiwan) och Kaohsiung Airport (vid staden med samma namn på Taiwan). Är du i Hong Kong eller på Taiwan på jobb eller semester, så är Peach ett bra och prisvärt alternativt om du vill ta en avstickare till Japan. Du når dock alltså inte Tokyo utan byte i Osaka.

Trots de låga priserna är det inga överskottsplan man flyger med; man använder sig enbart av nya och fräscha Airbus A220-200.

Priserna är mycket rimliga. Det går att hitta inrikesbiljetter för bara 150 kronor enkel väg och internationella biljetter från under 300 kronor enkel resa!

En intressant detalj som jag inte tror att jag sett någon annanstans, är möjligheten att betala lite extra för att boka stolen eller stolarna bredvid dig/er, givetvis under förutsättning att det finns lediga platser i planet. Det kostar 2,000 yen (drygt 120 kr) per stol på inrikeslinjerna och 3,000 yen (ca 190 kr) på utrikeslinjerna.

En annan viktig detalj när det gäller japanska lågprisbolag, är att de har bra service trots det låga priset. Man försöker hålla "surcharge"-hysterin i schack. Visserligen kostar fikat eller maten ombord, men man håller både ett bra sortiment och skäliga priser. Man brukar få ta med sig ett kolli ombord men man får betala extra för checkat bagage. Det är också trevligt att man brukar hålla sig till "normala" flygplatser så att man slipper sitta på en buss i flera timmar för att kunna ställa sig i kön till incheckningen.

Du kan läsa mera om Peach och boka biljetter här.

Massor av Japanbilder på Pinterest

Pinterest är som många säkert vet en sajt/service där man kan samla bilder, både egna och de man hittar på internet, med saker, miljöer eller personer som man tycker om. Då Japan alltid lockat till sig fotografer från när och fjärran tack vare sin historia, sin estetik, sina myllrande städer, sin vackra landsbygd och inte minst många fascinerande människor, så fullkomligt vimlar det av foton från Japan på Pinterest.

Vi har ett antal "pinboards" på Pinterest, men den mest välbesökta av dem är just den med fotografier från Japan.

Vi har nu satt in en direktlänk till den anslagstavlan här en bit ned i vänstra kolumnen, men ni kan också klicka här.

Den här tonårstjejen är en av Japans bästa trummisar

Skenet bedrar, brukar det heta, och det gör det väldigt mycket och väldigt ofta i detta Japan.

Den unga damen på bilden ovan heter Senri Kawaguchi. Hon är blott fyllda 17 år och hon är bördig från Mie prefektur, grannlän till Shiga och Nara. Att hon växt upp i relativt glest befolkade Mie kan vara en anledning till att hon trots sin späda ålder redan anses vara en av Japans bästa trumslagare, oavsett kön (ljudisolerade rum är inte lika nödvändiga som i Tokyo). En annan kan vara idogt tränande sedan sexårsåldern.

Men Kawaguchi är inte ensam om att vara ett japanskt underbarn som spelar trummor. Kanade Sato heter en blott 11-årig tjej som nog kan bli minst lika säker som Kawaguchi (om hon inte redan är det!)

Här en video med "världens tre bästa kvinnliga trummisar". Först är det Meyhal Cohen från Israel, och sedan kommer Sato (vid 1:22) och Kawaguchi (2:20). Som nästan alltid så är ljudet på YouTube inte det bästa, men ni kan i alla fall se och njuta av dessa tre unga damers mycket kompetenta handlag vid trummorna.

Privata utrymmen - en svår grej i Japan

Japan är ju som bekant ett ganska smalt och avlångt örike med ca 70% av landytan i form av ganska branta och relativt obeboeliga berg. Det gör att den stora befolkningen koncentrerats till det begränsade låglandet med trångboddhet till följd, framför allt i Stor-Tokyo och i Osaka. Detta gör att det här med att ha ett eget rum där man kan odla sina intressen eller bara kolla in en video, läsa en bok eller kanska bara ta igen sig lite kan vara problematiskt, för att inte säga omöjligt. Vi känner folk som ibland sätter sig i bilen på parkeringsplatsen och läser eller lyssnar till musik för att ha en alldeles egen stund!

Här kommer då möbelföretaget Cozy Room till undsättning med ett "rum i rummet"; en stor inredd låda där man kan innesluta sig för en helt privat stund med arbete, nöjen eller bara en stunds vila. Produkten kallas kakureya - "gömstället".

Hemmakontor eller "mansgrotta"..

För den som är hugad så kostar kalaset ca 25,000 kr (eller mer om man vill ha hyllor och bord i matchande design), men det är kanske ett pris man är villig att betala för att få en stund för sig själv. Det är dock dåligt med ljudisoleringen, så har man stökiga ungar i samma rum kan det bli svårt med koncentrationen även om man är för sig själv.

Med detta vill jag slå ett slag för många av de regioner som inte är lika dyra och trångbodda. De flesta utlänningarna som söker sig hit stannar i Tokyo-området, och onekligen är Tokyo staden med de flesta människorna av olika slag och även staden med de flesta arbetstillfällena och de flesta krogarna och barerna. Men söker du dig till en stad som är ungefär stor som Stockholm, kommer du att hitta tillräckligt många fina matupplevelser och tillräckligt många trevliga människor att umgås med. Mina två favoriter är Fukuoka i söder och Sapporo i norr. Har du inget emot norrlandsklimat, så är Sapporo jättefint. Suverän mat och trevliga människor. Fukuoka är också ett stort mattempel. Ännu mindre städer kan också vara trevliga, även om du då får ett mera begränsat nöjesutbud. Maten är dock i nästan alla förekommande fall fantastisk var du än bosätter dig.

En liten fördel med de något mindre städerna, kan vara att du dels lär dig japanska snabbare (färre människor som klarar engelska) och dels blir lite mera "popstjärna" som mera unik utlänning (vilket i och för sig inte behöver vara en fördel; beror lite på din läggning vilket du föredrar).