ANA - ett av världens sju 5-stjärniga flygbolag

ANA - All Nippon Airways - har fem stjärnor i flygbolagsrecensionsajten Skytrax' rankningslista över världens flygbolag. Det är det enda japanska flygbolaget på den mycket korta listan över femstjärniga flygbolag; förutom ANA så hittar vi här Asiana Airlines (Sydkorea), Cathai Pacific (Hong Kong), Hainan Airlines (Kina), Malaysia Airlines, Qatar Airways och Singapore Airlines. Som synes är alltså sex av sju femstjärniga flygbolag asiatiska.

Av dessa bolag har jag åkt med ANA, Asiana, Cathay Pacific och Singapore Airlines, och det är väl bara att hålla med Skytrax i deras recension. Trevlig och flink service, gott om personal som är mycket responsiv och gör sitt bästa för att du ska bli nöjd och inga förseningar som inte orsakats av vädret. 

Fem stjärnor innebär inte att allt är perfekt hela tiden, men recensenterna kräver att personalen ska uppvisa en servicenivå som förtjänar minst fem stjärnor. Här kan du läsa om villkoren för att få fem stjärnor, om du är intresserad.

Var hamnar våra skandinaviska flygbolag här, måntro? Jo, Finnair får fyra stjärnor och SAS och Norwegian får båda tyvärr bara tre.. Jag hoppas att de nordiska flygbolagen kan spotta upp sig lite och visa att Asien faktiskt har konkurrenter när det gäller god service.

Man undrar ibland om flygbolag någonsin jämför sig själva med andra flygbolag när det gäller servicenivå. Flyger man ofta och på alla möjliga flygbolag, är det ju väldigt lätt att göra parallella jämförelser och man ser ju ibland hisnande skillnader. Minns t ex när en flygvärdinna i ekonomiklass på en flight mellan Tokyo och Skandinavien gick och samlade ihop matlådorna efter måltiden. Matlådorna är ju inte riktigt lika perfekt fyrkantiga efter måltiden som före, och när hon försökte pressa in matlådor i vagnen trycktes samtidigt några matlådor ut längre ned och spillde ut sitt innehåll på mattan. När hon inte hade färska servetter till hands tog hon helt sonika och ryckte loss nackskyddet av papper på stolen bredvid henne - trots att en japansk herre satt där och sov med huvudet mot nackstödet! Han fick ett bryskt uppvaknande men ingen ursäkt eller förklaring. 

Osaka-polisen gömde undan 81,000 brott!

Härom dagen kom det fram att polisen i Osaka gömt undan hela 81,000 brott under perioden 2008 - 2012. Detta för att snygga upp den annars ganska dystra statistiken. Det handlade framför allt om småbrott som t ex cykelstölder, men det är också möjligt att det finns ett antal allvarligare brott, till och med mordfall, som smusslats undan. Uppenbarligen har detta skett efter påtryckningar från politiskt håll, då Osaka under lång tid varit känt som Japans mest brottsdrabbade stad.

Detta med statistik och polis har andra och ännu mörkare sidor. Polisen i Japan har nämligen ett internt kvotsystem, där det gäller att komma upp i en hög andel uppklarade brott (man ligger i snitt på över 90%, ett svårslaget rekord). Detta leder tyvärr till att det bevisligen förekommit med våld tilltvingade erkännanden och t o m fall där folk har avrättats för mord de inte begått (jo, Japan har fortfarande dödsstraff). Först på senare år har det förekommit någon sorts debatt om detta, och diverse jurister har börjat försöka få till nya regelverk, där det t ex heter att alla förhör ska bandas. Detta skulle förhindra eller åtminstone försvåra att våld förekommer mot brottsmisstänka. Där är man dock inte ännu. 

Det värsta är nog att det inte finns någon stark allmän opinion mot den här typen av mindre moraliskt beteende hos lagens långa arm. Behandlingen av brottsmisstänkta är från början genomsyrad av uppfattningen att man är betraktad som skyldig tills dess att motsatsen bevisats. Till skillnad från hur det fungerar i Sverige, så är en arresterad persons identitet offentlig från första stund. När en arresterad i ett uppmärksammat fall förs från arrest till domstol, exempelvis, så filmas detta ofta och visas på TV. Då är den arresterades ansikte väl synligt, medan poliser och andra medverkande ofta får sina ansikten utsuddade. Ganska obehagligt, vill jag tycka.

Hej till alla Norran-läsare

Igår stod det att läsa om Japanbloggen och Japan Gourmet Guide i Norra Västerbotten, det stora lokala nyhetsorganet i Skellefteå med omnejd. Mina gamla hemtrakter, med andra ord. Det blev en klar spik i besökarstatistiken, och jag vill här tacka och hälsa alla gamla grannar välkomna till dessa spalter. Hoppas att ni hittar något intressant att läsa och begrunda!

Apropå Norrland, så är ju norrlänningen en entusiastiskt paltätande varelse. Senast i morgon ska vi på Japan Gourmet Guide berätta om asiatiska kroppkakor! Jodå, sånt finns. De är annorlunda både vad gäller tillagning och smak, men de är ändå kroppkakan besläktad i grund och botten. Fascinerande att två likartade maträtter kan komma till helt oberoende av varandra (så vitt jag kan förstå) på var sin sida av jordklotet. Kolla in i morgon!

Hugh Jackman sjunger med vildvuxet skägg i Toyota-reklam

När Hollywood-stjärnor blir stora i Japan har de alltid något att falla tillbaka på, nämligen roller i japanska reklamfilmer. Sean Connery, Nicolas Cage, Harrison Ford, Eddie Murphy, Arnold Schwarzenegger, Sylvester Stallone, Leonardo Dicaprio och Ben Stiller är bara några exempel.

Det gemensamma i dessa reklamfilmer är att dessa stjärnor tvingas utföra otroligt löjliga roller samtidigt som de säger något på icke-korrekt engelska (engelska i film, TV och reklam korrekturläses nästan aldrig av någon som kan engelska, vilket ytterligare bidrar till japanernas klena engelskafärdigheter; de får nästan aldrig till vardags läsa eller höra korrekt engelska i japansk media).

Nu kommer Hugh Jackman, allas vår Wolverine i X-Men-serien, och kör omkring i en Toyota Crown i tre olika rullar. Han ser väldigt avslappnad ut i ett vildvuxet skägg, och han sjunger hela tiden någon slags hemsk country- eller poplåt. I en av filmerna kommer en typiskt "kawaii" japansk tjej in och sjunger falskt (hon är där för att vara söt, inte för att hon kan sjunga). Sedan, på typiskt japanskt reklamfilmsmanér, så slutar filmen mitt i ett ord i sången. 

Ingen story, bara ett känt ansikte och en produkt. Tyvärr är detta mycket normalt i den japanska reklamvärlden. Det finns visserligen en hel del exempel på unik och snillrik reklam, men det mesta är bara ta-sig-för-pannan-menlöst.

Här kan ni beskåda de tre rullarna.

"Årets julklapp" från Japan?

Som jag tidigare skrivit om, så är hälsa och skönhet evigt vinstgivande områden i Japan. Alla möjliga krämer, drycker, sprayer och prylar finner här en lukrativ marknad om de kan utlova skönhet och ett friskare liv.

Här har vi det allra senaste, som jag råkade stöta på när jag gick in på ett av områdets varuhus igår. Det kallas Facial Fitness Pao och handlar om en sorts viktade vingar som utgår från ett bitgrepp som man stoppar in i munnen och biter kring. Sedan nickar man med huvudet så att vingarna börjar flaxa. Enligt nedanstående reklamfilm så blir man med enbart 2 x 30 sekunders träning per dag snabbt slankare och vackrare i ansiktet!

Vad tror ni - är detta nästa "årets julklapp" i Sverige?

Japanerna obesegrat äldst i världen

View fullsize

Japanska damer når nu i snitt drygt 86 års ålder - äldst i världen. Herrarna blir nu drygt 80, nytt rekord för båda könen.

Statistiken över livslängden hos japanerna för 2013 visar att japanska män för första gången nått en livslängd av mer än 80 år - 80,21 år, men det är fortfarande långt efter de japanska kvinnorna, som nu når 86,61 år, också det nytt rekord.

Världens äldsta kvinna är också japanska, Misao Okawa, som hunnit fylla hela 116 år! Lite rynkig, men verkligen pigg för sin ålder (annan dam än på bilden).

Andelen personer som nu är fyllda 65 år är i Japan nu för första gången över en fjärdedel av befolkningen, vilket är en stor huvudvärk för den japanska staten, som kämpar med en hög statsskuld som inte lär bli mindre med alla pensioner och höga sjukvårdskostnader som måste betalas ut nu och framledes. De äldre når nästan 40 % andel av befolkningen år 2060, spår nu myndigheterna.

För produkter som appellerar till de äldre, eller gör vård och omsorg av äldre lättare och billigare, är alltså Japan en mycket stor tillväxtmarknad. Ett faktum som tyvärr undgår många företag i västvärlden. 25% av dagens befolkning innebär nästan 32 miljoner människor! Dessutom relativt välbemedlade pensionärer.

Varför blir japanerna så gamla? Ja, den troligaste förklaringen är att de som idag är gamla vuxit upp i en generation som ätit nyttigt i princip varje dag. Mycket fisk och skaldjur, miso, nori, grönt te, vinäger, mycket grönsaker och så lite vitt ris. Dessutom är det en generation som i princip aldrig slutat jobba. De har hållit igång fysiskt, och vi vet ju hur motion också förlänger livet.

Frågan är om dagens yngre japaner kommer att komma upp i samma rekordåldrar, då man har en helt annan matkultur idag med mycket västerländsk snabbmat på menyn. 

Apple och Samsung ger jobb åt japanska högtalartillverkare

Att vara elektroniktillverkare i Japan har varit hårt ett tag. Konkurrens på low-end från Kina och Sydostasien och konkurrens på high-end-sidan från Apple och Samsung. För bara 15 år sedan fanns nästan inget av detta. Man seglade relativt säkert med sina prisvärda och högkvalitativa produkter. Nu riskerar man att reduceras till komponentleverantörer till de just företag som Samsung och Apple (mer än hälften av alla komponenter i en iPhone kommer från Japan, och utan japanska precisionsfräsar skulle telefonen inte kunna se ut som den gör).

Men å andra sidan så finns det japanska tillverkare som kunnat blomstra upp på nytt nu när den vanligaste stereoapparaten är en mobiltelefon. Den nästan mikroskopiska högtalaren i en smartphone gör i och för sig ett imponerande arbete för sin storlek, men ibland vill man ju kunna brassa på lite, och då behövs det separata högtalare och ofta då med blåtandskoppling för att slippa kablarna.

Idag finns det en uppsjö av högtalare för denna nya marknad. En japansk tillverkare som faktiskt inte bara gör tekniskt goda högtalare, utan även vågat sig på lite fräckare design, är TDK. 

Här har ni två högtalare ur den nya genren. Den ena närmast att likna vid 70- och 80-talens "bergssprängare" (här ovan) och den andra en minimal historia att ha med sig i väskan och njuta av på hotellrummet eller i sommarstugan.

View fullsize

Idag behöver liten högtalare inte betyda litet ljud. TDKs TREK Max.

Och här en liten video som presenterar den mindre varianten här ovan.

Japanska rökare färre och färre

När jag kom till Japan i början av 80-talet tyckte jag att så gott som alla japaner rökte, åtminstone vad gällde männen. Som det mesta i Japan vänder trenderna ganska långsamt, men tendensen har dock varit att antalet rökare stadigt gått ned, även om procenten kvinnor som röker har ökat. 

Man har fört statistik över Japans rökare sedan 1965 och det är nu första gången antalet rökare gått ned till under 20% av befolkningen. 1966, då man slog topprekord, rökte 49,4% av befolkningen, 83,7% av männen och 18% av kvinnorna. Idag är det 30,3% av vuxna män och 9,8% av de vuxna kvinnorna som tänder en cigg.

Orsaken till minskningen står att finna i bättre och mer vidsträckt information om hälsoriskerna med rökning, högre priser på tobak och det faktum att rökfria zoner sprider sig allt vidare. Flera kommuner i Tokyo har förbjudet tobaksrökning ute på gator och torg. Här vid lokala tågstationen har man infört en speciell “rökruta” och eftersom japaner är ganska duktiga på att följa regler, så är man säker om man bara undviker den hörnan.

Förr var det ganska jobbigt ute på lokal, då det i princip aldrig fanns någon rökfri avdelning. Nu börjar det vara standard på alla lite större krogar och fik. De små mysiga hålen-i-väggen är tyvärr för små för att tillåta separata rökfria avdelningar. Man får hoppas att man även i Japan så småningom kan ta steget mot att göra alla serveringar tobaksfria.