Golden Week - semester eller bara icke-arbete?

Gamle kejsarens födelsedag, som ju firades igår, blev också startskottet för den tid på året som i Japan kallas Golden Week. Det är en av de tre semesterveckor som de flesta fast anställda japaner åtnjuter varje år (de andra är veckan kring nyår och den sk Obon-veckan i mitten av augusti). Som vanligt var det full rulle på shinkansen-stationer och flygplatser igår då det är åtskilliga miljoner japaner som åker ut på lite semester, antingen inrikes eller utrikes. Långdistanståg och flyg är fullbokade sedan länge, trots att priserna är betydligt högre än vanligt. 

Eftersom japaner normalt inte kan ta längre ledighet än en vecka i stöten, och dessa veckor infaller på samma ställen i kalendern för så gott som alla, så innebär det ju en enorm topp i försäljningskurvan för alla rese- och rekreationsföretag just då. Eftersom alla måste åka och göra saker samtidigt som alla andra, så är efterfrågan extremt hög och priserna kan därför höjas ganska rejält utan att folk kan göra något åt det hela.

Som ni förstår så är detta en av de detaljer jag finner mindre tilltalande med Japan. Dels bristen på flexibilitet i hur man tänker på arbete och fritid (närvaro och gemensam uppslutning kring status quo är viktigare än effektivitet och resultat i många fall), och dels uppgivenheten inför de regler som gäller "alla".  Uttryck som shikata ga nai (inget att göra åt saken), ganbaru shika nai (bara att kämpa på) och issho kenmei (ge sitt allt) är alltför vanliga i det dagliga språket.

Eftersom det faktiskt är stressigt att resa i eller till/från Japan när hela jäkla ögruppen är ute på resande fot samtidigt, så skulle jag inte vilja kalla det hela "semester" i svensk mening. Det är mera som "kämpa på som vanligt, fast utanför arbetsplatsen".

Man kan fråga sig var benämningen "Golden Week" kommer ifrån. Om jag förstår saken rätt, så var det så att biografkedjor upptäckte att man fick en kraftig topp i besöksfrekvensen under första veckan i maj sedan dessa nya helgdagar infördes några år efter andra världskrigets slut. Man tog då och lånade begreppet "Golden Time" från radiovärlden (de tider på dygnet man hade extra många lyssnare) och myntade begreppet Golden Week. 

Grönsaksglass från Häagen-Dazs i Japan

Japan är idag en extremt polariserad marknad, nästan oavsett produktslag; antingen lågpris eller dyra märkesvaror. Företag som säljer produkter som ligger någonstans mittemellan har ofta fått se försäljningen sjunka.

Detta gäller givetvis även matvaror, inklusive godis och desserter. I samband med Valentine's Day skrev vi om hur belgiska Godiva skär guld med täljkniv i Japan med sin högstatuschoklad. Amerikanska Häagen-Dazs gör likadant på glassidan och det går bara bättre och bättre, mycket tack vare att man är väldigt duktiga på att produktanpassa till de japanska smaklökarna.

Nu har man tagit fram två nya glassorter vars innehåll kanske förvånar: Tomat/Körsbär och Morot/Apelsin.

Bara i Japan. De ska givetvis smaktestas inom kort! 

Avliden kejsare ger Japan ledigt idag

Idag är det helgdag i Japan. Den 29:e april var nämligen den förre japanske kejsarens födelsedag, och han regerade så länge så den lediga dagen för att fira kejsaren blev en såpass ingrodd tradition att ingen kom sig för att ändra på den efter hans frånfälle. Kejsare Hirohito, i Japan mera känd som Kejsare Showa (shååwa), det namn som gavs den era han regerade under, regerade mellan 1926 och ända fram till sin död 1989, den längsta regeringsperioden hos någon japansk kejsare.

Showa kan utläsas "upplyst fred", men tyvärr blev ju en stor del av hans regeringsera allt annat än upplyst och fredlig, då den sammanföll med den japanska militärmaktens stora expansion över Asien och det andra världskriget. Det spekularas fortfarande i hur aktiv kejsaren var i de direkta krigsbesluten, men konsensus är idag att han var mera insyltad än vad man tidigare ansett.

Fram till andra världskrigets slut var den japanske kejsaren, i det japanska sammanhanget, så nära en gud en människa kunde vara, då de japanska kejsarna ansågs vara direkt härstammande från solgudinnan Amaterasu. Även om den himmelska kopplingen formellt fråntogs kejsaren efter kriget, när amerikanerna skrev om Japans grundlag, så är den japanske kejsarens titel fortfarande Tenno Heika (tennåå heeka), vilket ordagrannt betyder Hans Höghet Himmelske Kejsaren. 

Här kan ni läsa en massa om den gamle kejsaren Showa. Den nuvarande kejsarens era kallas Heisei (Heesee). Showa-erans sista år blev alltså Heisei-erans första år. 1989 är med andra ord samtidigt både Showa 64 och Heisei 1. I år det således Heisei 26. Det är som ni förstår rätt så bökigt att komma ihåg japanska årtal, då man dessutom parallellt använder sig av den gregorianska kalendern.

Åsså lite sushi på jobbet..

Vi var bjudna på en liten firmafest härom aftonen.. En japansk design/PR-byrå vi jobbat med några år får en ny VD och det var meningen att vi skulle vinka av den gamle (som på typiskt japanskt manér stannar kvar som "konsult") och hälsa den nya välkommen denna kväll.

Det var mycket folk, trångt och hjärtligt. Gamle VDn/ägaren var på gott humör och alkoholen flödade ganska friskt. Det fanns också mat av diverse slag, men huvudnumret var sushi. Man hade plockat in en utbildad sushikock som stod och knådade sushibullar i sitt anletes svett mest hela kvällen. Uppläggningen var kanske inte världens sexigaste, men gott var det!