Placering av Japans kärnkraftverk. Som synes ligger alla vid kusten.
Bild: International Nuclear Societies Council, Gnu License
Idag är det precis fem år sedan den stora trippelkatastrofen uppe på den japanska nordostkusten. Jordbävning, tsunami och kärnkraftshaveri; en av de största katastroferna i mannaminne under fredstid.
Det är en mycket långsam process att återställa allt till hur det var före 2011. Även efter fem år är det fortfarande ca 100,000 personer som lever som en sorts flyktingar, mer eller mindre långt från sina gamla hem. 43,000 av dessa bor utanför länet idag. Av de ca 57,000 som bor innanför länsgränsen, är det fortfarande drygt 18,000 som bor i temporära boenden, i princip mycket enkla baracker.
Även om regeringen börjar släppa på “no-go”-regler, så är många tveksamma till en återflytt, dels för att man inte litar på statens försäkringar om säkerheten och dels för att man i många fall inte har något att flytta hem till. Många familjer är splittrade då hustru och barn evakuerats medan männen lever kvar och arbetar med sina tidigare arbeten eller med det enorma arbetet med uppstädning och återuppbyggnad i och kring kärnkraftverket. Skilsmässofrekvensen har ökat i området, liksom självmorden.
Det japanska gränsvärdet för radioaktivitet i matvaror är betydligt strängare än motsvarande värden inom EU och i USA, men det finns förståeligt nog åndå många som avstår från att köpa frukt, grönsaker eller fisk från området då det finns alternativ från andra landsändar. Både jordbruk och fiske lider svårt. Det fångades nästan 39,000 ton fisk utanför Fukushima-kusten per år före 2011; idag är fångsten relativt ringa 5,600 ton.
Det är uppenbart att politikerföraktet i Japan fått sig en ordentlig uppsving genom både själva olyckan, där åtminstone kärnkraftshaveriet kunnat undvikas med ett mera proaktivt säkerhetstänkande från elbolagets och myndigheternas sida, och genom den mycket byråkratiska och långsamma process man gått igenom därefter. Detta hjälps inte av att staten, kärnkraftsindustrin och elbolagen vill starta om så många av kärnkraftverken som möjligt. Idag är fyra omstartade reaktorer igång, men det pågår rättsprocesser runt om i landet då folk försöker stoppa flera omstarter på juridisk väg. Det finns 135 städer, samhällen eller byar runtom i landet inom ett avstånd av 30 km från ett kärnkraftverk, och förståeligt nog är innevånarna måna om att slippa de upplevelser som folket uppe i Fukushima fått genomlida.
Samtidigt som olyckan visserligen gjort att utbyggnaden av alternativa energikällor ökat i Japan, så är det också uppenbart att japanska staten sitter med fötterna i båda lägren, då man försöker få igång den inhemska kärnkraften igen samtidigt som man aktivt säljer in japansk kärnkraft utomlands. En dubbelmoral som är tråkig att beskåda.
Även om man skulle bortse från allt lidande för alla uppe i Fukushima, så har kärnkraftsolyckan hittills kostat hela det japanska folket ca 250 svenska miljarder, antingen via skatten eller via höjda elavgifter. Inte undra på att folk är förbannade.
Japan Times har ett antal informativa artiklar om olyckan och tiden därefter. Här en sida med ett antal fotoreportage som berättar med stor övertygelse.
