Trasiga länkar till videofilmer

Nu när vi har fler än 850 inlägg på Japanbloggen, och ganska många av dem med inklistrade länkar till videofilmer på YouTube, så har det blivit ett problem med länkar som numera inte leder någonstans, då klippet av någon anledning tagits ned. Vår webbserver har ingen funktion för att meddela oss när sådant inträffar, och vi har själva sällan tid att gå igenom alla inlägg för att kontrollera länkarnas giltighet. Vi ber därför om ursäkt när detta händer, och vill föreslå att du klickar på YouTube-loggan i nedre högra hörnet för att komma till den länkade sidan på YouTube, där du sedan med lite tur kan hitta en video på samma eller liknande tema bland klippen som är uppradade till höger (om du använder datorn). En intern sökning på YouTube med videons ämne som sökfras kan också ge ett antal relevanta länkar.

Mera om tobak i Japan

Ett av mina stamställen här i grannskapet är ett yakitori-hak som har det mesta av sin omsättning i form av grillpinnar som folk köper med sig hem, och inte undra på det, då utrymmet för gäster inne i lokalen inskränker sig till ståplats för max fyra personer. Det finns två tråkiga aspekter med denna inrättning, och det är dels att ventilationen fungerar väldigt dåligt och dels att ett flertal av stamgästerna är kedjerökare.

Som jag skrivit tidigare, så har det trots allt blivit bättre för oss icke-rökare i Japan.  För det första så minskar rökandet sakta men säkert. De flesta inser numera att det varken är nyttigt eller coolt att röka. Prishöjningar på tobak och förbud mot tobaksannonsering har också hjälpt till att dämpa försäljningen. De större kedjekrogarna med utrymme i lokalen har idag nästan alltid separata utrymmen för rökare och icke-rökare, där rökavdelningen ofta är den mindre av de två.

Här en "rökpatrull" som håller utkik efter personer som trotsar rökförbudet på gatan.

Foto: Foto: Nesnad - Creative Commons license

Flera av Tokyos kommuner har också förbjudit rökning på gatan förutom på vissa speciella "rökrutor", ofta klart markerade och inglasade kurer. Där går det nu till och med omkring speciella "rökpatruller" för att se till att ingen rökning förekommer utanför de bestämda platserna.

Jag tror att Japan så småningom ska inse att 15,000 döda japaner årligen på grund av andrahandsrökning är ett högt och dumt pris att betala för att det minskande antalet rökare ska få puffa på sina giftpinnar efter behag. Så småningom kommer vi att ha allmänt rökförbud på krogen även här, och det såg lovande ut att så skulle ske före OS 2020.. Men politikerna velar fortfarande, och det blir nog bara "rekommendationer" med diverse undantag.

Enligt WHO så röker man i Japan ca dubbla mängden cigaretter per capita jämfört med Sverige, så man har en bit kvar att jobba med detta. 

"Tafsare" riskerar bli nytt negativt laddat låneord från japanskan

Vårt tåg in till Shibuya har stora, rosa dekaler på de två sista vagnarna med meddelandet att "denna vagn är enbart för damer mellan första tåget och 09:30". Vissa tåglinjer har förbud för manliga passagerare i dessa vagnar även sent på kvällen. Orsaken är att det händer att män tafsar på damer när det är som allra mest folk på tåget. Jag har vid flera tillfällen varit med om att en dam med hög röst utropat chikan (tafsare, pervers person) och t o m med våld dragit ut och hållit fast en karl tills dess att perrongpersonal och polis anlänt till scenen. 

Detta är bara en liten del av ett berg av bevis på att Japan fortfarande är ett i grunden sexistiskt och misogynistiskt land, och det är givetvis något som många japaner skäms över att behöva erkänna, inte minst nu när landet kommer att utsättas för ett globalt strålkastarljus inför och under OS 2020. Skam är något som den typiske japanen vill undvika med alla till buds stående medel, men nu riskerar chikan-fenomenet att blottas inför hela världen. 

Nu finns det t o m länder som varnar Japan-turister för att detta förekommer. Den engelska regeringens webbsajt har en diger beskrivning av olika länders respektive säkerhetsaspekter, och på sidan om Japan så beskrivs inte bara fenomenet, utan man skriver dessutom ut att det japanska ordet är chikan. Med andra ord kan vi komma att se chikan bli nästa japanska fenomen som blir ett låneord till andra språk bredvid karoshi (att jobba sig till döds). Två begrepp som verkligen inte ger Japan någon god PR ute i världen.

Det positiva är väl att dessa två tråkiga företeelser idag åtminstone debatteras och att åtgärder för att minska förekomsten av dem implementeras. Det är en stor skillnad från min första tid i Japan på 80-talet, då varken arbetstider, stress, mentala problem, självmord eller snuskgubbar på tågen diskuterades mer än ytterst sparsamt och inte ute i det allmänna. 

För dig som är tjej och åker tåg eller T-bana i Tokyo eller andra större japanska städer kan det vara idé att komma med på en vagn reserverad för enbart damer när det är värsta rusningstiden. För killar rekommenderar jag att man håller i sig i någon hängstropp med ena handen och läser en bok eller kollar mobilen med den andra; då har man ju inga händer lediga att tafsa med och kan alltså rimligen inte misstänkas.

Gratis öl till förvånade mottagare i Toyama

Uppe i Toyama City, nordväst om Tokyo, har något underligt inträffat de sista dagarna. Möjligen är det någon vänlig själ som tycker synd om alla som lider av den ihärdiga sommarhettan, men de flesta tycker att det är lite otäckt och har rapporterat det hela till polisen. 

Vad som har hänt är att ölbackar med oöppnad flasköl har levererats till folks ytterdörrar, totalt 40 backar till 40 olika hem under fyra dagar, på ett mycket diskret sätt så att även om bostadsägaren varit hemma så har man inte märkt något. Ingen lapp med något meddelande, bara oöppnade ölflaskor. Man beräknar att det hela kostat drygt 20,000 kronor om det är en privatperson som köpt ölen på en vanlig öl-, vin- och spritbutik.

Polisen har konfiskerat all öl och man undrar i sitt stilla sinne vad brottsrubriceringen kan vara? Störande av allmän ordning? Förargelseväckande beteende? Överdriven givmildhet?

Och vad händer med ölen? Känner jag den japanska polisen rätt, så finns det nog en förordning som gör att de häller ut den i vasken.

Snart definitivt tack-och-adjö till Tsukijis grossistfiskmarknad

Efter många om och men har man nu äntligen kommit fram till att saneringen av förgiftad mark under den nya fiskmarknadsbyggnaden i Toyosu, där Tokyos gasverk hade en stor anläggning tidigare, nu är framgångsrikt fullbordad, och flytten från Tsukiji, som egentligen skulle ha varit klar för två år sedan, kan verkställas. 

Den som vill se den morgontidiga tonfiskauktionen på fiskmarknaden i Tsukiji har därmed nu en definitiv deadline framför sig. Man kommer nämligen att stänga auktionen för icke-behörig personal den 15:e september för att påbörja arbetet med flytten. Man kan besöka grossistmarknaden fram till den 29:e september och det hela stänger den 6:e oktober. En drygt 80-årig era går därmed i graven och det blir till att åka fyra kilometer ut i bukten till en av de konstgjorda öarna för att besöka den nya marknaden. Man kommer att erbjuda turister möjligheten att titta på tonfiskauktionerna även där, men det blir då tydligen genom en glasruta, så en del av charmen kanske försvinner.

Toyosu når man med Tokyo Metro Yurakucho Line eller Yurikamome Line.

OBS. Det är alltså grossistmarknaden i Tsukiji som stänger och flyttar till Toyosu. Den yttre detaljistmarknaden kommer att vara kvar, i alla fall tills vidare, så man kan fortfarande uppleva Tsukiji, även om scener som den i fotot här uppe inte kommer att kunna beskådas om man inte åker till Toyosu.

Resa till Japan utan att flyga

En läsare kom till Japanbloggen via söktermen "resa till Japan utan att flyga". Hon eller han blev förmodligen besviken, då vi aldrig skrivit om sådant. Jag måste erkänna att jag aldrig valt något av de mera tidskrävande färdmedlen till Japan, utan istället suttit tur-och-retur mellan Sverige och Japan i en flygplansstol någonstans mellan hundra och hundrafemtio gånger. 

Alternativen till flyget är väl av praktiska skäl begränsade till en kombination av tåg och båt (såvida du inte är typen som skulle vilja komma i Guiness' Rekordbok för längsta resa på en kamelrygg, exempelvis). Du kan åka med transsibiriska järnvägen hela vägen till Vladivostok och sedan ta en färja till Tottori via Sydkorea, eller så kan du svänga av en bit in i asiatiska Sibirien och ta dig ned till Shanghai, varifrån du kan åka färja till Osaka.

Här en mycket faktaspäckad sajt om hur man tar sig till Japan med tåg och färja via Ryssland och Kina.

Det koreanska färjeföretaget som tar dig till Japan från Vladivostok hittar du här.

Och här är det kinesiska färjebolaget som tar dig från Shanghai till Osaka.

Observera att jag inte har någon personlig erfarenhet av dessa färdsätt, så jag vill be dig som funderar på detta att kontrollera alla uppgifter ordentligt. Färjorna verkar t ex bara gå en gång i veckan i vardera riktningen.

PS.. Läsaren Frank berättar om sin resa till Japan utan att flyga: "Med start i Mora mot Stockholm, med färja till Helsingfors och vidare till Moskva. Transsibiriska via Mongoliet till Beijing, och till kuststaden Qingdao där vi tog nattfärja till Incheon/Seoul i Sydkorea. Tåg till Busan på Östkusten där en ny nattfärja tog oss till Shimonoseki i Japan. Sedan Shinkansen via Hiroshima och Kyoto till Tokyo. En fantastisk tripp som tog ca sex veckor att genomföra, men då gjorde vi ju många stopp på vägen." 

Åka båt runt Japan - nu ett lågprisalternativ för hitresta turister

När man funderar på att resa runt i Japan, är nog snabbtåget Shinkansen det första man tänker på. Om man tänker åka längre sträckor, säg 50-60 mil eller längre, så blir istället det väl utbyggda inrikesflyget attraktivt, inte minst för att det nu finns ett antal lågprisflygbolag som trafikerar de största inrikesdestinationerna.

Ett tredje och mera förbisett sätt är att ta båten. Japan är ju som bekant ett örike, och det finns ett stort antal hamnstäder som färjor flitigt trafikerar. 

Foto: Shin Nihonkai Ferry Co., Ltd

Japan Long Course Ferry Service Association har sedan en tid ett specialerbjudande endast för utländska resenärer, där man kan åka upp till sex resor under en 21-dagarsperiod på några av förbundets 14 färjerutter för ringa 21,000 yen, ca 1,700 kr i dagsläget. Det är alltså bara ungefär en tredjedel av vad ett Japan Rail Pass kostar för samma tidsperiod.

Erbjudandet gäller hela året med tre undantag: Golden Week (första veckan i maj), o-bon-perioden i mitten av augusti och veckan kring nyårshelgen, dvs de tre veckor då de flesta japaner har ledigt.

Det låga priset innebär att man sover i något som liknar kapselhotell, men det går att uppgradera till helt privata rum. Barn under sex år åker gratis.

Du kan läsa mera här på engelska.

Trångt på Tokyos t-banor under OS 2020

En forskare i trafik- och kommunikationsfrågor vid Chuo University i Tokyo har kommit fram till den föga förvånande slutsatsen att det kommer att bli kaos i stadens allmänna kommunikationssystem under OS 2020 om inget görs. Det kommer nämligen att finnas ca 650,000 besökare som vill åka till och från tävlingsarenorna varje dag under spelens gång från den 24:e juli till den 9:e augusti. Detta utöver alla miljoner som pendlar till jobbet varje vardag. I videon ovan kan ni se hur det kan te sig i värsta rusningstiden i "normala fall". Lägg till hundratusentals besökare som är ovana vid den disciplin som krävs för att det hela ska fungera optimalt, så förstår man hur kaosartat det kan komma att bli.

Det finns ett antal förslag till åtgärder man borde implementera inför OS för att minska tågträngseln. Det mest troliga är att företagen uppmuntras att införa flextid så att alla anställda inte måste infinna sig på kontoret exakt samma tid. Detta kommer att vara mer eller mindre framgångsrikt, då de japanska kontorsarbetarna är en konformistisk enhet där ingen vill sticka ut genom att komma betydligt senare än andra. Ett annat sätt är att försöka få företagen att inse fördelarna med att låta anställda sköta en del av arbetet hemifrån. Telependlande har dock aldrig slagit igenom i det här landet, där företagens strikta hierarkier och nästan sjukliga vurm för evinnerliga möten gör att man måste vara personligen närvarande.

Man kan också attackera problemet i den andra änden, genom att försöka få besökarna att kliva av tågen lite tidigare och gå en längre bit till arenan; detta genom att då förslagsvis anordna någon form av underhållning längs med promenadvägen. Man kan sätta ett frågetecken även här, då man kan gissa att många hellre trängs på ett luftkonditionerat tåg än går uppe på gatan med 35 grader i skuggan och en luftfuktighet på 90% eller mer.

Hur det nu än går med åtgärder för att minska detta problem under OS-veckorna, så hoppas jag att våra läsare som tänker komma hit under OS mentalt förbereder sig inför upplevelsen av klaustrofobiska sardinburkar. 

En liten men förmodligen lönlös förhoppning är att OS blir en början till en modernare inställning till flextid och telependling i Japan, både hos arbetsgivarna och deras anställda.

PS: För att läsaren inte ska bli totalt avskräckt, så vill vi betona att ovanstående video handlar om värsta rusningstiden på morgonen.. Under resten av dagen är det mycket varierande; under eftermiddagen är det faktiskt möjligt att få en sittplats. Här en video som visar hur tågens belastning varierar över en hel dag.

Come along as I ride the trains of Tokyo from first to last train! If you'd like to support our mini-documentaries, we have a Patreon account https://www.patreon.com/lifewhereimfrom. If you can't, don't worry, you can support by liking, commenting, sharing, translating, or simply enjoying!