Paraplyer i Japan

View fullsize

Paraplyer till låns i bottenvåningen på ett kontorshus mitt i Tokyo - återlämnas här när det har slutat regna.

Här hemma har vi nog åtminstone ett tiotal paraplyer stående. Det regnar en del i Japan, framför allt under försommarens regnperiod (duggar då och då) och under tyfonsäsongen senare på hösten (mera sällan men mera våldsamt), så det faktum att folk har paraplyer tillhanda är givetvis helt naturligt.

Förr i världen köpte man handgjorda paraplyer och gick till en paraplymakare eller paraplyreparatör när de gick sönder. Idag köper man Kina-tillverkade paraplyer i genomskinlig plast för 15-25 kronor. Det är bland annat därför man har en massa hemma. Om man inte är säker på om det blir regn eller inte tar man ofta chansen istället för att bära med sig ett klumpigt paraply hela dagen. Börjar det regna har man sällan mer än något hundratal meter till en närbutik där ett kan inköpas för en mindre peng. 

Detta faktum, multiplicerat med en befolkning på 126 miljoner, gör att det är lätt att förstå att det i detta örike i detta nu finns åtminstone en miljard paraplyer. Inte speciellt miljövänligt.

Därför är det med glädje man noterar hur flera krogar gärna lånar ut billiga paraplyer som blivit kvarglömda (sällan någon som kommer och hämtar ett sådant); istället för att de slängs så får de gå ett varv till. 

Igår besökte jag ett företag och där fick jag syn det ni ser i fotot här ovan. Ett paraplyställ med texten "Paraplyutlåningsservice - var vänlig återställ paraplyet här efter användning". Stiligt, och ett testamente till japanernas världskända ärlighet.

PS. Det finns fortfarande företag som tillverkar paraplyer för hand i Japan. Faktum är att vissa statusmärken i England får sina paraplyer gjorda här i landet.

Japansk gymnasietjej visar sig vara "spindelkvinna"

Här en rolig reklamfilm från en mobiloperatör i Japan där man gör reklam för sin obegränsade datanedladdning. Att kolla på videoklipp på telefonen är minst lika vanligt i Japan som annorstädes (mycket dötid på tåget till och från skola och jobb), och då är det ju retligt när man "slår i taket" och får sin nedladdningshastighet kraftigt begränsad.

Den virala videon i det här fallet handlar om en gymnasietjej som har den ovanliga hobbyn att klättra uppför husväggar.

Det vanligaste ordet i videon är yabai eller yabee. Det betyder "farligt".

Här en video där hon är ute i naturen och tränar. Det visar sig att hon klättrat sedan hon var nio och representerar redan Japan i internationella tävlingar.

Premiär för Dags Privata

Nu ser ni en knapp här längst ned i menyn till vänster med titeln Dags Privata (i menyn ovan om ni läser detta med en telefon) eller här. Detta blir åtminstone till att börja med en liten underavdelning till Japanbloggen där jag kommer att stoppa in grejer som kanske inte nödvändigtvis handlar om Japan. Saker, ting och företeelser som jag bara vill uppmärksamma och notera. Kanske som en liten klippbok för min egen framtida referens, men möjligen också av intresse för några i läsekretsen. 

OS Tokyo 2020 har logoproblem

Det är inte lätt att vara en duktig formgivare av logotyper. Det gäller att kunna kommunicera rätt budskap i rätt sammanhang till rätt publik och dessutom göra det på ett unikt och attraktivt sätt. Det finns miljontals logotyper ute i världen, varav de allra flesta är spikraka alternativt bleka men dock kopior av andra logotyper. 

Så här såg det ut fram till dess att Tokyo faktiskt fick OS 2020.

OS i Tokyo 2020 ska givetvis också ha en egen logotyp. Den man visade upp inför valet av OS-stad var i mitt tycke relativt originell och trevlig, men den dög tydligen inte, så man hyrde in en designer för att göra den "officiella" logon. Tyvärr så visade det sig att den blev nästan helt identisk med logotypen för en teater i franska Liège! Stort rabalder och formgivaren fick först tappert försvara sig med att han aldrig sett den franska logotypen. Det verkar som om han dessutom får sticka iväg med svansen mellan benen, då Suntory, en av olympiadens största sponsorer, redan beslutat sig för att inte använda den i sitt reklammaterial. Det kan mycket väl vara sant att det är inte var ett medvetet plagiat, även om det känns ologiskt att ha former som faktiskt bildar både ett "T" och ett "L" för OS i Tokyo. Att det typsnitt man använder också är snarlikt det man använde i Liège gör en också misstänksam. Men den är ju i första hand ganska tråkig och föga minnesvärd. Även om den inte behöver ha fartränder, så bör en OS-symbol ha någon sorts grafisk "punch" i sig, vill jag tycka.

Ett nytt förslag som dock inte är officiellt beställt. Känns ju definitivt mera japanskt.

En annan japansk formgivare, vars namn jag tyvärr inte hittar någonstans, har spontant kommit upp med ett förslag som ni ser här ovan. Klart mera originellt och "japanskt" än det första försöket, och det har fått god kritik på nätet i Japan.

Det vimlar av väldigt tråkiga och fantasilösa logotyper i Japan. Varför? Jo, av den enkla anledningen att de flesta japaner som inte ägnar sig åt design yrkesmässigt aldrig får fundera kring vad design betyder för budskapet. De har helt enkelt inte öga för god och medveten formgivning, vilket gör att det lika gärna kan vara chefens fru som tycker att det är "gulligt om den är lite rund i kanterna och pistagegrön".

Här ser ni logon från förra Tokyo-olympiaden 1964. Ganska stark, om ni frågar mig.

Dagashi-ya - japanska godisbutiken från förr

Dagashi-ya brukar översättas till engelskans Penny Candy Store, dvs en godisbutik med smågodis till låga priser. O-kashi (eller kashi eller gashi) är "godis" på japanska, och det innefattar både sött godis och det vi kanske skulle kalla "tilltugg" på svenska, dvs nötter, mandlar, ostbågar, chips och diverse torkad mat som man kan äta till någon dryck. "Da" är ett tecken som i princip aldrig står ensamt. Tecknet är en kombination av tecknen för "häst" och "fet" och kan betyda "packhäst" eller "hästfrakt". Kombinationen packhäst och godis låter kanske abstrakt, men det kan vara en förkortning av "dachin" som betyder "lasthäst" och "avgift". Detta måste bekräftas av någon lärd äldre japan, men jag utgår från att det handlar om vad som förr i världen i Sverige hette "grindslant", dvs någon form av liten peng som barn fick för att de öppnade grindar åt kuskarna, eller någon annan form av enkel syssla som utfördes i samband med hästburet gods. Så låt oss kalla dessa affärer "slantgodisbutiker".

UPPDATERING:

Nu har vi bekräftat saker och ting med "den lärde äldre japanen", och det förhåller sig så att ' ordet "packhäst" har fått den överförda betydelsen "billigt" eller "av sekunda kvalitet", då packhästarna fick bära sådant som var mindre värdefullt då det riskerade att skadas vid sådana transporter. Förr i världen talade man om jougashi (上菓子), dyrare godis tillverkat med vitt, raffinerat socker, som motsats till dagashi, som gjordes med oraffinerat socker som därmed var billigare och ansågs mindre fint.

Dagashi-ya fanns förut i princip i varje by och samhälle i hela Japan. Där salufördes smågodis i hundratals olika varianter. Dessutom sålde man enkelt utförda leksaker. Det gemensamma var det låga priset; från 10 till 100 yen med dagens pengar (70 öre till sju kr). Det skulle vara priser som även väldigt små barn kunde finna överkomliga med sina ihopsamlade "grindslantar".

Idag är dagashi-ya istället svåra att finna. Snabbköpen och tusentals närbutiker av modell 7-Eleven har tagit över. Vi hade en i Sakura-shinmachi, där vi bodde i början av 2000-talet, men idag har vi ingen i närheten. Dock, till min stora förvåning, så har det stora varuhuset vi har precis runt hörnet just nu en liten mässa med just dagashi-stuk. Det är inte samma känsla som att gå in i ett gammalt trähus, men produkterna känns igen. Allt från choklad till torkad bläckfisk och leksaker i trä eller plåt; precis som förr. Priserna är dock betydligt högre än på en "riktig" dagashiya. En riktig nostalgitripp! Kanske riktat till de vuxna som kommer ihåg sin barndoms godisbutiker.

Torkad bläckfisk är populärt tilltugg i Japan, både för barn och vuxna.

Vädret i Japan över året

En mycket god vän med familj och vänner kommer över och hälsar på i oktober. Då årstiderna i Japan inte varierar nämnvärt år från år, så har jag förvisso en bra bild av den månadens klimat, men jag gick ändå in och gjorde en mera grundlig koll. 22 grader på dan och 15 på natten i snitt för Tokyo-trakten. Ganska behagligt svenskt sommarväder, med andra ord.

Vi har ju en sida här på sajten där du får väderprognoser för ett antal nyckelorter runt Japan, men vi har inte skrivit så mycket om hur vädret ser ut över hela året. Då man ju ofta bokar flera månader i förväg för att få ett bra flygpris, kan det vara värdefullt att kunna veta hur klimatet är en bit in i framtiden.

Här har ni en snygg sammanställning av medeltemperaturer och nederbörd för olika städer och varje månad på året.

Och här har ni information på engelska från Japan Meteorological Agency - en mycket informationsrik sajt som också berättar om vulkaner, jordbävningar och andra naturfenomen.

Hur man knyter sin sommarkimono

Somrarna är varma i stora delar av Japan. I år är det faktiskt extra varmt och tusentals människor söker läkarvård varje vecka för värmeslag. Det gäller att välja sina klädesplagg, med andra ord.

Ett traditionellt sommarplagg är den så kallade yukata. Det är en sorts kimono (japanska för "plagg", "något man bär") i tunn bomull som är väldigt skön och luftig.

Uniqlo, Japans största konfektionskedja, säljer på sistone även yukata, och här visar man i två filmer hur man tar på sig den. Den första rullen visar själva yukatan och den andra lär dig hur du knyter obi - det vackra bältet. Detta handlar alltså om damvarianten; herrar behöver inte ha samma komplicerade bälte.

Bokpremiär om några veckor

View fullsize

En bok om Sverige för japaner på japanska

Den första boken från eder högst tillgivne kommer nu ut här i Japan i början av september.
 
Den ganska så högtravande titeln lyder "Mångfald av svensk modell kan förändra Japan". Förlaget tyckte att en boktitel måste "stå ut" och det gör den onekligen.

Boken är ett försök att jämföra Sverige och Japan på olika plan, där de viktigaste jämförelsepunkterna är mångfald och globalisering.

Mångfald är ofta idag uttalat med engelska låneordet "diversity" - daibaashitii med det oundvikliga japanska uttalet, men det finns ett "riktigt" japanskt ord: 多様性 - tayousei. Man kanske använder det engelska ordet för att det låter "nytt”, då det nämligen är så att begreppet mångfald tidigare sällan använts när man pratat om människor. Japan är ett land som är både socialt och politiskt konservativt och allmänt ovilligt att förändras; förändringar är i de flesta fall mycket mödosamma. När det gäller mångfald så kan man nog påstå att Japan ligger åtminstone 50 år efter Sverige i utvecklingen. I Sverige är precis halva regeringen kvinnor, och flera av ministrarna har utländsk bakgrund. I Japan lyser kvinnorna antingen totalt med sin frånvaro eller så är de kraftigt underrepresenterade i alla högre beslutsfattande organ, vare sig det gäller det offentliga eller det privata näringslivet. Samma sak gäller de yngre i de flesta sammanhang. I Japan ska man vara äldre herre om man vill bestämma saker och ting (i hemmet kan det dock vara hustrun som regerar, men det är en annan femma). 

Vår mångfald, tillsammans med andra politiska, sociala och kulturella faktorer, har hjälpt Sverige att bli den stora industri- och handelsnation det är, trots landets litenhet. Då japanerna nu framledes blir både äldre och färre, så kanske det finns några tips att hämta från den svenska erfarenheten.

Om du känner någon japan i Japan som skulle ha intresse av att läsa en bok av det här slaget, så får du gärna tipsa honom eller henne. Boken kommer alltså ut i japanska bokhandeln i början av september på förlaget Bunkado.

UPPDATERING 8:e september

Något försenad av för mig okänd anledning kommer boken ut den 15:e september, dvs nästa vecka. Då förstaupplagan bara är 5000 exemplar så lär den inte finnas hos speciellt många bokhandlare (relativt antalet bokhandlare i Japan). Den kommer dock även att finnas till salu på japanska Amazon. Jag länkar dit när det är dags. Den japanska titeln är スウエーデン式のダイバーシティで日本が変わる。

Och för att svara på en redan gammal fråga: nej, den lär inte komma ut i någon svensk upplaga, då innehållet till största delen består av information som de flesta svenskar känner till ganska väl.