Tatueringar har ju gått och blivit en stor modefluga i västvärlden det sista decenniet. I Japan är tatueringar både ett väldigt gammalt och ett ganska nytt fenomen. Gammalt i bemärkelsen att det är en högt utvecklad konstart som existerat sedan ungefär 12,000 år i landet, och nytt i den bemärkelsen att det är först de sista åren som “vanligt folk” i Japan börjat låta tatuera sig. Dessa nya tatueringsfantaster är nästan uteslutande unga människor som ställt sig lite utanför systemet. Hoppat av skolan, inget fast jobb, etc.. Den negativa attityden till tatueringar är helt enkelt så stark, så den person som behöver leva “som alla andra” inte har råd att ha sådant på kroppen. Möjligheterna att få ett fast jobb och att avancera i karriären minskar.