Vare sig ni redan varit i Japan eller planerar en resa framledes, så är ni säkert medvetna om att Japan är lite ökänt för den ofta obefintliga eller mycket knaggliga engelska som dess innevånare presterar. Även om japanerna gärna vill skylla på sig själva, så är det ju i själva verket resultatet av flera saker utanför den japanske individens kontroll. Dels är det japanska språket i stort sett väsensskilt från nästan alla andra språk både vad gäller grammatik och uttal (koreanskan kommer närmast), dels har det japanska utbildningsministeriet valt att undervisa i utländska språk på ett sätt som förenklar betygsättning men knappast förbättrar elevernas kommunikationsförmåga, och till sist så sätter den typiska japanska heliga "kundnyttan" en käpp i hjulet. Självklart ska allt dubbas till japanska, för kundnyttans skull, så möjligheten för japaner att lyssna på utländska språk begränsas kraftigt. Och till råga på allt skrivs alla utländska låneord inte med latinska bokstäver, utan med de fonetiska katakana-tecknena, som då givetvis men tyvärr följer den japanska fonetiken. Då är det oundvikligt att escalator blir eskareetaa och sexual harassment blir sekushuaru harassumento. Med andra ord så sitter japanen ofta låst i en miljö som är 99% japansk och med lärare i engelska som ofta själva inte är flytande i språket. Det är ytterst få av de "engelskalärare" jag träffat som har talat begriplig engelska.
VIDEO EFTER HOPPET
