I söndags besökte regeringsmedlemmen Tomomi Inada Yasukuni-templet i centrala Tokyo. Det slås genast upp i tidningar över hela östra Asien, och givetvis undrar läsaren varför ett enkelt tempelbesök kan orsaka rubriker. Jo, dels är det så att det är det fjärde besöket av en regeringsmedlem på bara några veckor, och dels är det för att templet är ett väldigt speciellt tempel.

Templet byggdes på order av kejsare Meiji för att hylla de som hade dött under Meiji-restorationen, och det har ända sedan dess varit ett tempel för de som dött i krig som Japan varit inblandat i. Då detta även inkluderar japaner fällda för grova krigsbrott, mestadels utförda i Kina och Korea, innebär besök av sittande regeringspolitiker en sorts urskuldande av Japans krigsbrott. Åtminstone om man lyssnar på de kinesiska och koreanska protesterna. 

Att Japan var aggressionsmakt med grova brott mot mänskligheten i de länder de ockuperade före och under andra världskriget är fastlagt och odiskutabelt, kan man tycka, men nästan varje år är det någon politiker som utan eftertanke slänger ur sig uttalanden som att Nanking-massakern inte ägde rum, eller att de kvinnor som tvingades till sexuellt slaveri hos de japanska styrkorna var där alldeles frivilligt. Jag kan förstå varför Kina och Korea inte tycker att Japan riktigt gjort upp med sitt förflutna. Och jag kan tycka att det är omoget och ganska dumt att japanska regeringspolitiker besöker det omdiskuterade templet trots att de rimligen bör veta hur det hela uppfattas i Beijing och Seoul. Att man gör detta just nu, när Japan dessutom har territoriella dispyter med båda länderna, är ganska ofattbart.

Premiärminister Abe är en nationalist på högerkanten, så man får nog utgå från att det inte kommer att klubbas något slags förbud mot att politikerna fortsätter att besöka templet. Detta trots att Sydkoreas utrikesminister skrinlade ett planerat besök till Japan efter att tre ministrar varit i Yasukuni-templet och bugat och bett. Himla onödigt att hälla bensin på brasan som trots alla framsteg ändå fortfarande existerar mellan länderna. Som om det inte vore nog med att ha Nordkorea runt hörnet.